1910Den andra socialistiska internationella kvinnokonferensen hålls i Köpenhamn och beslutar att varje år på vårkanten genomföra en internationell protestdag för rösträtt och andra kvinnofrågor. I Sverige hade Landsföreningen för kvinnans politiska rättigheter, LKPR, valt att enbart strida för kvinnor med högre inkomster eftersom de enbart krävde samma rösträtt för kvinnan som för mannen, d v s att den 40 gradiga inkomstskalan skulle vara kvar. Därför beslöt socialistiska kvinnor om egen organisering.
1910
Socialisten och syndikalisten Hinke Bergegren håller ett uppmärksammat möte på temat ”Kärlek utan barn”. Han döms till fängelse och lagen som därefter stiftas och förbjuder information om preventivmedel kallas för Lex Hinke.
1912
Den internationella kvinnodagen firas för första gången i Sverige den 12 maj med demonstrationer på 10 platser. Den ryska revolutionären och kvinnokämpen Alexandra Kollontaj talar på temat ”Hem och prostitution”.
1913
LKPR bildades 1903 och hade nu 17 000 medlemmar. Metoden som användes för kravet på kvinnlig rösträtt var en namninsamling som samlade hela 350 000 underskrifter. Rösträtten krävde dock arbetarklassens ingripande för att förverkligas.
1915
Clara Zetkin håller en internationell kvinnokonferens i Bern. Man antar ett kvinnomanifest som manar kvinnor till kamp mot kriget.
1917
”Den svenska revolutionen”. Kvinnorna dominerar i många av hungerupploppen som startar i Västervik och sprider sig över hela landet. På Södermalm angrips 7 000 av kravallpolis. Soldater strejkar för att ge sitt stöd och arbetarråd bildas. LO-ledningen lyckas avvärja masskravet på generalstrejk. Det socialdemokratiska partiet splittras och Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti bildas (blev sedan kommunistpartiet).
1917
Ryska revolutionen. Startar på den internationella kvinnodagen som det året inträffar den 8 mars (23 februari enligt ryska kalendern) med att 90 000 textilarbeterskor lämnar fabrikerna i en spontan strejk för bröd och fred. Fem dagar senare har tsaren störtats. Revolutionen går vidare och i oktober innebar arbetarnas och böndernas maktövertagande en fantastisk injektion för arbetare och kvinnor över hela världen. Ryssland införde som första land någonsin män och kvinnors lika rättigheter inom familjen, aborträtt, rätt till fria borgerliga giftermål och skilsmässa, förbud mot sexuella trakasserier, hbt-personers rättigheter och åtta veckors föräldraledighet.
1919
Den revolutionära jäsningen i Tyskland 1918 med ett stort antal strejker och upproret som fäller kejsaren tvingar den svenska regeringen att backa och gå med på lika rösträtt för män på hösten 1918, allt för att undvika en arbetarrevolution. Året därpå beslutades att även kvinnor skulle innefattas. För båda könen gällde att man måste ha en så pass hög inkomst att man betalade skatt. Samtidigt infördes 8 timmars arbetsdag som länge varit arbetarnas främsta krav.
1919
Vänstersocialdemokratiska kvinnoklubbarna börjar ge ut tidningen Röda Röster med Anna-Stina Pripp som redaktör. Samorganisationen kvinnoutskottet driver under hela 1920-talet på för att fackföreningar och parti ska ta upp kvinnors frågor, med blandad framgång.
1920
Det socialdemokratiska kvinnoförbundet bildas till slut och övertar utgivningen av Morgonbris som varit tidskrift för socialdemokratiska kvinnor ända sedan 1904. Detta år pågår massrättegångar mot kvinnor som gjort abort och flera döms till flera års fängelse. Framförallt vänstersocialistiska kvinnor driver kamp mot detta vilket leder till att riksdagen 1921 sänker straffen rejält.
1921
Fem kvinnor väljs in till riksdagen, Agda Östlund och Nelly Thuring på socialdemokratiska mandat.
1921
Den kommunistiska internationalens kvinnokonferens beslutar att den internationella kvinnodagen ska firas inte olika datum varje år utan just den 8 mars. Detta eftersom den ryska revolutionen utbröt denna dag.
1922
Allt fler kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden under 1920-talet, löner ligger på 40 till 60 procent av männens. 1922 går 2000 telefoniarbeterskor i Stockholm ut i strejk för rätten att organisera sig. Varje dag hålls strejkmöten med 1200 deltagare – det blir seger efter en vecka. Även butiksbiträden vinner föreningsrätt efter strejk liksom servitriser men chokladarbetarna däremot lider nederlag. Röda stjärnan och Lotta Svärd är två strejkbrytarorganisationer för kvinnor som sätts in mot de många strejkerna på 1920-talet.
1923
Kata Dahlström följs den 16 december till graven av åtta tusen sörjande. Dahlström var en av arbetarrörelsens främsta agitatorer och arbetade bland annat med att bygga upp Stockholms Allmänna Kvinnoklubb (start 1892) och Kvinnornas fackförbund (1902).
1923
Kommunistiska kvinnor föreslår samarbetet Arbetarkvinnornas enhetsfront mot arbetsgivarnas offensiv, för lika lön och rätt till arbetslöshetsersättning men de socialdemokratiska kvinnorna avböjer med den felaktiga hänvisningen till att fackföreningar och den socialdemokratiska regeringen tillgodoser dessa krav.
1925
Kvinnliga medborgarhögskolan startar sina kurser på Fogelstads herrgård i Julita. Skolan håller igång fram till 1954 och har sammanlagt 2000 deltagare som bland annat får öva sig i kommunalpolitisk debatt. Elin Wägner är en av Fogelstadsgruppens frontfigurer och under några år chefsredaktör för Tidevarvet.
1925
Arbetsgivarna lockoutar 130 000 arbetare för att få igenom lönesänkningar på 10 procent, LO vägrar att besvara attacken med en generalstrejk utan viker undan. Kvinnornas fackliga samorganisation med Anna Johnsson-Wisborg bildas och ger ut tidningen Arbetets Kvinnor.
1926
Bildas facklig opposition – Enhetskommittén – på kommunistiska arbetares initiativ, mot högervridning av fackets ledning. Oppositionen börjar ta upp kvinnornas krav på lika lön samt rätt till moderskapspenning och modersskydd.
1928
Storbritannien: Inte förrän 1928 får kvinnor samma rösträtt som män i Storbritannien. Suffragetterna har många gånger omtalats för sina militanta aktioner men det var vid de tillfällen som man tog till masskamp som rörelsen blev framgångsrik.
I Sverige tillåts nu kvinnor studera på statliga läroverk.
1928
Högerregeringen inför Lagen om kollektivavtal och Arbetsdomstolen. Fackföreningarna fråntas därmed sitt viktigaste vapen: rätten att strejka mer än mellan avtalsperioderna. 70 000 arbetare demonstrerar i protest. Fyra år senare väljer s-regeringen att behålla den arbetarfientliga lagen.
1929
Kraschen på Wall Street i oktober leder till 1930-talskrisen med massarbetslöshet och lönesänkningar.
1931
Moderskapsförsäkring införs under den tid efter förlossningen som mödrarna inte fick arbeta, 30 till 40 dagar. I slutet av 1930-talet införs ett engångsbelopp, moderskapspenning, åt alla nyblivna mödrar. Mödrahjälp införs därpå.
1931
Textilarbetarnas strejk blir ett stort nederlag p g a fackledningens svek. Året är mest känt för militärens dödskjutningar av fem demonstranter i Ådalen som deltog i ett protesttåg mot strejkbrytare.
1933
LO:s ledning börjar uppmana fackföreningarna att utesluta kommunister
1933
Stockholm: 8 mars samlas en stor manifestation mot Hitlers maktövertagande. I nazismens Tyskland reduceras kvinnors roll till att föda och fostra ariska barn, kvinnor tvingas bort från högre befattningar. I denna form av superklassamhälle är den minsta beståndsdel familjen, där fadern härskar. Feminister, socialister och lesbiska hör till dem som tillsammans med judarna skickas till koncentrationslägren.
1933
Riksförbundet för sexuell upplysning bildas. Elise Ottesen-Jensen har redan i många år rest runt i landet och trotsat lagen när hon upplyste kvinnor om preventivmedel. 1939 avskaffas förbudet om att upplysa om preventivmedel som gällt från 1910.
1934
Byråkratins diktatur i Sovjetunionen har vid det här laget avskaffat många av 1917 års revolutions framgångar. 1934 förbjuds abort och homosexualitetsparagraferna återinförs (kriminalisering av hbt-personer).
1934
Morgonbris kom ut med uppmaningen ”Bli bostadsrevolutionär”. Hyreskampen tog fart på 1930-talet och kulminerade 1936 i den långa hyresstrejken i Olskroken (Göteborg). Per Albin Hanssons regering beslutar om att införa Barnrikehus som kom att bli de första utbredda kommunala bostadsbolagen.
1937
Införs lika lön för kvinnliga som manliga folkskolelärare
1940-talet
Först nu bildar LO en lika lön-kommitté trots att kvinnor inom rörelsen krävt det sedan 00-talet.
1945
Giftermål, graviditet eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor.
1947
Allmänna barnbidrag införs.
1950-talet
Svenska kvinnors vänsterförbund och socialdemokratiska kvinnoförbundet driver kampanjer mot atomvapen
1954
En familjepolitisk statlig utredning ger kvinnorna rådet att förvärvsarbeta, men bara på deltid så att det inte skulle påverka arbetet i hemmet.
1960
Först nu avskaffas särskilda kvinnolöner i kollektivavtalen men kvinnor fortsätter tjäna endast 66 procent av männens löner
1960-talet
Ny våg av kvinnors utträde på arbetsmarknaden startar. I början av 1960-talet förvärvsarbetar en av tre mödrar till barn under 7 år, i slutet av 1970-talet är det fyra av fem.
1964
P-piller godkänns i Sverige.
1965
Våldtäkt inom äktenskapet förbjuds.
1968
Den 8 maj träffas åtta kvinnor och bildar Grupp 8. I en samhällsmiljö av radikalisering speladr nätverket en roll av att driva på för kvinnokampen som senare kom att bestod av en rad olika organisationer. Grupp 8 var från början ett slutet sällskap, öppnade upp sig 1970 och hade som mest 3000 medlemmar och grupper på ett tretiotal orter. Inriktningen var socialistisk och kampinriktad även om ett djupare program saknades. Grupp 8 gav ut Kvinnobulletinen som hade en upplaga på 15000 ex vid 1970-talets mitt.
1971
Efter många års debatt där kvinnor hävdat alla kvinnors rätt till en egen försörjning och fått mothugg från hemmafruar samt konservativa inom både högern och socialdemokratin avskaffas sambeskattningen och särbeskattningen införs.
1972
Grupp 8 och Svenska kvinnors vänsterförbund återupptäcker traditionen med internationella kvinnodagen 8 mars – inspirerade av den nya kvinnorörelsen i USA och Europa och anordnar ett stort öppet möte. Året därpå demonstreras det på en rad orter dagen till ära.
1974
Moderskapsförsäkringen döptes om till föräldraförsäkring som även papporna hade rätt att ta ut, men bara 2,8 procent gjorde detta.
1974
Städerskorna på ASAB i Borlänge börjar strejka för kravet på fem kronor mer i timmen. Strejken sprider sig till Malmberget, Svappavaara, Kiruna, Skövde, Arlanda och Umeå. Efter en vecka fick städerskorna i Borlänge igenom sina krav. I Skövde pågick strejken från december till maj. Framgångarna inspirerade andra lågavlönade att ta kamp så som sömmerskorna på Algots i Västerbotten.
1975
Efter tio år av utredningar och kamp blev abort lagligt 1975. ”Det personliga är politiskt” var den nya kvinnorörelsens paroll. Ett annat viktigt krav var smärtlindring vid förlossning
1977
FN antar en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av 8 mars. Samtidigt som detta innebär en spridning ökar risken för politisk urvattning.
1978
Det första svenska kvinnohuset öppnar, det är Måsen i Göteborg.
1979
Det blir förbjudet för föräldrar att aga sina barn. Husbondens rätt att aga sina anställda hade avskaffats 1920. 1958 förbjöds skolagan.
1979
Iran: Den iranska revolutionen kidnappas av mullorna och Khomeini inför ett slöjtvång att gälla från och med den 8 mars. Kvinnorna inleder ett flera dagars långt slag med massprotester mot islamisterna, förlorar men vinner kamptraditionen.
1981
På Eisers textilfabrik i Sollefteå ockuperar sömmerskorna sin fabrik i nästan åtta månader för att förhindra en nedläggning. Kampen får ett enormt stöd. Den resulterar i ett att fabriken omvandlas till ett arbetarkooperativ.
1984
Riksföreningen för kvinnojourer i Sverige bildas. På 1980-talet byggs jourrörelsen upp. Arbetet för att skydda kvinnor och motverka mäns våld skulle inte finnas utan ideella insatser underifrån.
1985
Riksdagsbeslut om att alla barn över 1,5 års ålder ska beredas plats på förskola. Dagiskampen hade pågått i över tio år med stegvisa framsteg. Antalet platser hade då ökat från 72 500 år 1975 till 330 000 år 1985.
1989
Murens fall. Trots att Stalinismen var en diktatur innebär dess sammanbrott och införandet av kapitalismen ett stort kliv bakåt för kvinnorna. Abort blir förbjudet i flera länder, massarbetslösheten breder ut sig, löner och levnadsstandard rasar.
1990
Socialdemokratin tar kraftiga steg högerut bland annat genom att slänga in en ansökan om EU-medlemskap över huvudet på medlemmarna och göra upp om en skattereform som gav gigantiska sänkningar för högavlönade.
1991
Det hemliga nätverket Stödstrumporna startas av Agneta Stark, Ebba Witt-Brattström och Maria-Pia Boëthius som en reaktion på att kvinnorepresentationen i riksdagen gick ner 1991 (då högern vann). 1994 fungerade nätverket som en piska på partierna. Många blev besvikna på att man aldrig lanserade ett eget parti utan nöjde sig med att tvinga få de etablerade partierna att varva sina listor. Stödstrumporna organiserade ingen större proteströrelse trots att välfärdsslakten var en akut fråga.
1992
Den kapitalistiska krisen i Sverige slår till med stor kraft och Bildts regering låter arbetarklassen och välfärden betala för att rädda bankerna.
1995-1996
Rättviserörelsen ordnar ett stort antal protestdagar där kvinnor spelar en betydande roll, mot sänkningen av barnbidraget, avskaffande av änkepensionen, sänkt a-kassa och föräldraförsäkring, höjda avgifter till förskola mm. S-regeringen genomför den största slakten på välfärd i ett västland dittills. Decenniet innebär att ensamstående mammor är de största förlorarna och att klassklyftorna ökat. Pensionsreformen från Socialdemokraterna och högerpartierna 1994 leder till sänkta pensioner idag.
1998
Prideparaden i Stockholm marscherar för första gången (sedan 1970-talet då det fanns frigörelseveckor). Sedan dess har arrangemanget växt. HBT-rörelsen har fått igenom många viktiga reformfrågor de senaste 15 åren, som rätt till adoption och giftermål.
1998 Kvinnofridslagen införs. Samma år kriminaliseras köp av sexuella tjänster.
1999
Vägra Kallas Hora startar på initiativ av Elevkampanjen, i kamp mot sexuella trakasserier på skolorna som blivit ett växande problem. Andra uttryck för vad som kallats en tredje våg av kvinnokamp är genomslaget för boken Fittstim och en uppsjö av porrblockader. En bit in på 2000-talet finns jämställdhetsgrupper på de flesta skolor.
2002
Fadime Sahindal mördas av sin far. Detta föder en ny rörelse mot hedersvåld som även har internationella förgreningar.
2003
Den internationella rörelsen mot USA:s invasion av Irak genomför en av historiens största demonstrationsdagar med 30 miljoner över världen. Kvinnor dominerar detta, t ex nio av tio av de elever som på stormöten organiserar Elver mot Krig i Stockholm.
2003
Tidernas största välfärdsstrejk. 60 000 kommunalare strejkar för högre lön. Men med en förödande taktik och kampovillig ledning resulterar strejken i ett fiasko med bara en 50-lapp mer i månadslön än det ursprungliga budet.
2004
Feminismen har blivit ett modeord bland de etablerade partierna utan att det betyder att de driver någon kvinnokamp. Gudrun Schyman hoppar av vänsterpartiet, Feministiskt Initiativ bildas 2005.
2005
Backlash mot feminismen. SVT:s program Könskriget svartmålar kvinnojourerna ROKS. En period av etablissemangets avståndstagande från feminism följer.
2006
Som ett resultat av ungdomars kamp mot sexuella trakasserier införs en lag mot diskriminering och kränkning av barn och elever i skolorna.
2008
Sjuksköterskorna strejkar och visar på en stark militans. Men historien upprepar sig från 2003. Vårdförbundets ledning har en lika dålig stafett-taktik som Kommunaltoppen och resultatet blev även här en besvikelse hos medlemmarna.
