2016-03-10 13:45:32
foto: Lina Rigney Thörnblom
Tusentals på Norra Latin i Stockholm.
Den 8 mars gick miljontals världen över ut på gator och torg för att visa sitt stöd för kampen mot sexism, patriarkat och könsmaktsordning. I Sverige fanns Rättvisepartiet Socialisterna på plats på en rad orter.
Stockholm
Årets 8 mars-firande i Stockholm började för vår del klockan 16.30 i Gamla Stan där Studenter mot Rasism hade bjudit in talare från sex olika organisationer till ett torgmöte.
Noah Roxell och Anna Ek från Studenter mot Rasism (StMR) höll ett starkt öppningsanförande om tidigare generationers kvinnokamp och hur mycket som finns kvar att göra.
Lina Rigney Thörnblom från Rättvisepartiet Socialisterna talade mot nedskärningar och privatiseringar i kommunerna samt om behovet av gemensam kamp mot förtrycken – för socialistisk feminism. Farkhonde Ashena från Arbetarnas Röst varnade för högerns lönesänkningsoffensiv och om sina erfarenheter från Iran.
Judith Munoz talade om mordet på hennes vän, miljö- och ursprungskämpen Berta Cáceres i Honduras, förra veckan. Lina Westerlund, ordförande för LR Stud Stockholm, talade om behovet av organisering och att ta vara på varandras olikheter.
Sedan tågade de 60-talet deltagarna iväg i en livfull demonstration till Norra Latins skolgård för att ansluta till 8-marskommitténs demonstration.
Denna var mindre än ifjol, men vad som var glädjande var att den dominerades av unga tjejer. Sång, dans och musik i ett stort hav av uppemot 2 000 personer där värmen och kärleken kändes på flera meters avstånd och alla som var där visste varför de var där: För att visa att kvinnokampen aldrig kommer att ta slut, att vi kvinnor aldrig kommer att ge upp förrän vi lever i ett jämställt samhälle där vi får lika lön och behandlas lika och ett samhälle där vi aldrig behöver känna oss oroliga eller rädda när vi kliver ut genom dörren varken på mornarna eller på kvällen.
Demonstrationen tågade genom staden hela tiden skrikandes talkörer som ”Kvinnokamp – klasskamp” och ”Våra kroppar våra val – vi vill inte ha era jävla ideal”.
Väl framme vid Raol Wallenbergs torg var kurdiska kvinnoföreningen AMARA:s Ferah Bozcali den första talaren. Från att ha börjat med Daesh som mansdominansen i dess naknaste form och Turkiets AKP som vill skicka kvinnor tillbaka till medeltiden vände hon och avslutade med hyllningar till den pågående kvinnokampen. Även Lisa Palm från Feministiskt Initiativ och Johanna Granbom från Ung Vänster var antikapitalistiska i sina tal.
När sedan Talla Alkurdi från S-kvinnor fortsatte i samma spår blev det för mycket av hyckleriet för oss socialister på plats. Temat för demonstrationen var Gränslöst Systerskap. Då är det osmakligt att en representant från det regeringsinnehavande partiet, som står för en oemotsvarad omsvängning i asylpolitiken – vilket bokstavligen dödar kvinnor och barn på flykt – får avsluta demonstrationen oemotsagd.
Som tur är fortsätter kampen. Redan den 10 mars är det både planeringsmöte för demonstrationsgruppen för Folkkampanj för Asylrätt och ett nytt torgmöte med Studenter mot Rasism med asyltema, klockan 18.00 på Medborgarplatsen.
Göteborg
I Göteborg firades 8 mars – Internationella arbetarkvinnodagen – med att 3 500 marscherade på Avenyn bakom röda fanor och banderoller. En del rosa inslag fanns, men framförallt var det den socialistiska vänstern som samlades.
–Det var en glädjande stor uppslutning med ett viktigt tema i solidaritet med kvinnor på flykt. Att det finns ett stort behov av socialistisk politik i kvinnokampen kom fram tydligt, säger Irma Mahmutovic, Rättvisepartiet Socialisternas representant i 8 marskommittén.
Demonstrationen var något mindre än fjolårets. En orsak kan vara valet av Ann-Sofi Hermansson från Socialdemokraterna som talare vilket mött massiv kritik på nätet.
Temat för i år var solidaritet med kvinnor på flykt och Socialdemokraterna har stängt gränsen för kvinnor på flykt och genomfört den största inskränkningen i asylrätten sedan andra världskriget.
Kritiken fördes även fram på banderoller och talkörer i demonstrationen och Ann-Sofi Hermansson möttes av såväl burop som talkörer för rätten till asyl när hon talade.
Att kvinnodagens manifestation är större i Göteborg än på många andra orter har att göra med att man inte avpolitiserar denna dag utan behåller dess historiska betydelse.
Internationella arbetarkvinnans dag instiftades 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra Internationalen på initiativ av den tyska kommunisten Clara Zetkin.
Det var också textilarbetarkvinnornas protester och strejker som blev början på den ryska revolutionen år 1917, där arbetarklassen för första gången tog kontroll över samhället.
På den andra internationella kommunistiska kvinnokonferensen i Moskva år 1921 föreslogs det att den internationella kvinnodagen skulle inträffa den 8 mars till minne av händelserna vid februarirevolutionen i Ryssland och efter oktoberrevolutionen gjorde Lenin dagen till en allmän helgdag i Sovjetunionen efter initiativ av Alexandra Kollontaj.
Demonstrationen marscherade högljutt upp för Avenyn med slagord som ”kvinnokamp, klasskamp” och ”hela lönen – halva makten”.
Rättvisepartiet Socialisternas block marscherade bakom banderollen Feministisk Offensiv och hade tält både på samlingsplatsen och avslutningen. 56 Offensiv såldes och 1 515 kronor samlades in till kampfonden samt 1 100 kronor till kvinnor på flykt som oavkortat går till Asylrörelsen.
Luleå
En manifestation hölls även i Luleå den 8 mars. Det togs upp om hur det inte är en högtid att ”fira”, men att det kan bli det då vi har nått målet: Ett jämställt och demokratiskt samhälle. Kampen måste fortsätta föras alla dagar om året.
Anna Johansson från Studenter mot Rasism (StMR) Luleå talade under manifestationen:
– Sexuellt våld förekommer fortfarande i stor utsträckning – trots detta är det ett relativt dolt problem. Det talas sällan öppet om det och det finns ett tydligt tabu som drabbar de utsatta utöver själva övergreppet.
Liv Shange för RS talade också:
– Om svenskt näringsliv och de så kallade Alliansen får igenom ett officiellt B-lag på arbetsmarknaden kommer det helt säkert att till största delen bestå av kvinnor. Att ta striden för att få facken att ta strid för kvinnolönerna är en av de viktigaste kvinnokampsfrågorna idag.
StMR Luleå kommer att hålla en kampanj som heter Nej betyder nej på skolor mot sexuella trakasserier och sexism. Det är en viktig kamp som behöver spridas till fler skolor, arbetsplatser och samhällsområden i landet för att på sikt skrota patriarkatet, sexismen, könsmaktsordningen och kvinnoförtrycket.
