Akutsjukhusen – ny marknad

2006-10-26 15:19:03




Regeringen har beslutat att upphäva socialdemokraternas stopplag för privatiseringar av akutsjukhus från 2005. Att högerregeringen nu öppnar upp för privatiseringar är en tydlig ideologisk markering. Men slopandet av stopplagen öppnar också upp en marknad som värderas till 250 miljarder.

I valrörelsen var stopplagen en het fråga: ”Vi vill inte sälja akutsjukhus” sa Reinfeldt i partiledardebatten på TV, samtidigt som hans moderata kollegor i kommuner och landsting inte gjorde någon hemlighet av att de ville riva upp lagen.
Men Fredrik Reinfeldt hade skäl att tveka. Enligt en Skop-undersökning är 73 procent av väljarna i Stockholoms län negativa till en utförsäljning av akutsjukhusen.

Glädjer vårdbolagen

Att stopplagen nu slopas, glädjer framförallt vårdbolagen:
– Det kommer att bli ett mer positivt vårdklimat för en privat vårdproducent att verka i, säger Ulrika Stenson, informationschef på Capio som driver St Görans sjukhus, till Svenska Dagbladet 11 oktober.
Idag återfinns 15 procent av den svenska vården i privat regi. I Stockholm drivs varannan vårdcentral på privat väg.
Att de privata intressena i vården nu blir större, gör att grundprincipen om allas lika rätt till vård riskerar att luckras upp. Men förutom att vården ska vara öppen för alla, ska den drivas på billigast möjliga sätt. Tillgänglighet och effektivitet är värden som lätt kommer i konflikt med varandra. Fast enligt förespråkarna gör privatiseringar vården mer effektiv, vilket betyder att dess resurser räcker till fler.
Ett par exempel från USA, som legat i frontlinjen vad gäller vårdprivatiseringar, visar på motsatsen.
I länder med huvudsakligen offentligt producerad vård, kräver vården mellan sju och nio procent av BNP. Motsvarande siffra för USA:s kommersiella vård är 14 procent. Offentligt producerad vård är öppen för alla på lika villkor, medan 45 miljoner i USA saknar sjukförsäkring. Deras tillgång till vård är därför helt beroende av ifall de kan betala dyrt för den eller inte – vilket de oftast inte kan.
Nu vill regeringen öppna upp för att privata sjukförsäkringar ska gå att utnyttja också i den svenska offentliga vården. Det kommer att leda till att de 200 000 personer som har privata försäkringar – ofta högavlönade chefer – får förtur, skriver Kommunalarbetaren (2006.10.18).
Under nittiotalet ökade den privata andelen av vårdkostnaderna i Sverige från 10 till 16 procent.
Samtidigt visar tvåtusentalets utredningar från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen, att det har blivit vanligare att fattiga avstår vård.
Enligt Folkhälsoinstitutets undersökning från 2005, lider 65 procent av människor med ekonomiska svårigheter av någon form av långvarig sjukdom. I samma grupp avstod var femte från att hämta ut den medicin läkaren föreskrivit.

Klassfråga

Det betyder att tillgången till vård blir mindre och mindre av en rättighet och mer och mer en ekonomisk fråga, vilket kommer att bli ännu tydligare när högeralliansen nu öppnar upp för fortsatta privatiseringar och kommersialiseringar av akutsjukhusen.
Ulrika Waaranperä