foto: Elias Theodorsson
Det nya året har inletts som det förra slutade – prisfall på bostadsmarknaden. Att priserna på bostadsrätter och villor börjar minska vore en positiv nyhet om inte prisfallet var ett uttryck för en allt skakigare bostadsmarknad som sker mot bakgrund av en stigande skuldsättning.
Under de senaste åren har bostadsbyggandet ökat snabbt efter att ha legat på rekordlåga nivåer sedan den djupa krisen i början av 1990-talet. Men det har inte byggts för lågavlönade, och trots byggboom ledde en fortsatt hög efterfrågan till kraftigt ökade priser på bostadsrätter och villor samt till att hushållens skulder bara växte. Det var en i längden en ohållbar utveckling och risken ökar nu för att dagens prisfall följs av ett ras i både byggande och priser, en utveckling som mot bakgrund av rekordhög skuldsättning skulle slå hårt mot såväl enskilda hushåll som hela samhällsekonomin.
”Kombinationen av stigande skulder och att merparten av bolånetagarna har lån till rörlig ränta innebär att hushållen snabbt kan påverkas av stigande räntor och större prisfall på bostadsmarknaden”, varnade Riksbanken i november.
”Flera tecken på kris – är bostadsbyggandet på väg mot en krasch?”, frågade sig tidningen Byggnadsarbetaren i måndags och menade att det vid sidan av tomma nybyggda bostäder fanns flera oroande tecken: bostadsrätter blir hyresrätter, reapris på nyproduktion, tuffare amorteringskrav och byggbolag som hoppar av bostadsprojekt och lämnar tillbaka markanvisningar.
Men det finns också faktorer som håller tillbaka kristendenserna i form av fortsatt hög efterfrågan och att det ännu är billigt att låna samt att högkonjunkturen ger jobb och inkomster. Dessutom tycks varken de styrande eller bankerna, som varje år tjänar tiotals miljarder kronor på bo- och lånebubblan, vara beredda att skruva åt kreditkranarna i rädsla för att det skulle skapa en kris.
Om de motverkande faktorerna är starka nog för att förhindra att oron och pessimismen sprider sig är annan sak. Att dagens avreglerade bostadsmarknad är tygellös och i händerna på en handfull monopolföretag gör dessutom att en vändning kan ske mycket snabbt och abrupt. Dagens prisfall är det längsta på åtta månader och signalerna från Boverket talar om att tidigare prognoser om bostadsbyggandet måste nedjusteras när de som efterfrågar bostäder helt enkelt inte har råd att hyra eller köpa de nya lägenheter som har byggts.
De privata byggjättarna har redan börjat dra i nödbromsen som ett svar på vad man absurt kallar en ”mättad marknad”. Fyra av tio allmännyttiga bostadsbolag kommer inte att färdigställa och hyra ut några nya lägenheter i år, visar en färsk kartläggning som Dagens Samhälle har gjort.
Byggandet har redan passerat sin topp, samtidigt som bostadskrisen är värre än någonsin. I nio av tio kommuner råder bostadsbrist och endast en av landets 290 kommuner – Övertorneå – säger sig ha ett överskott på bostäder.
Det är högerpolitiken och den kapitalistiska marknadsekonomin som bär ansvaret för den tilltagande bostadskrisen. Ett byggande i enlighet med behoven kräver en demokratisk planering och ett förstatligande av både byggbolag och banker – en socialistisk politik. ■
