Om den svenska bobubblan spricker kan det slå hårt mot bankerna och orsaka en finansiell kris i hela Norden samt Baltikum, larmade Internationella valutafonden (IMF) i förra veckan.
”Riskerna handlar om hushållens höga skuldsättning, bland de högsta i hela OECD-området [västländerna], i kombination med att de svenska bankerna är stora i förhållande till landets BNP. IMF tycker att svenskar amorterar för lite på lånen och gillar inte skattesystemet med ränteavdrag” (SVT den 5 september).
Visst kan bankerna drabbas om och när bobubblan spricker. Men det är framför allt hushållen som kommer att drabbas. Många riskerar att förlora sina dyrt belånade hem och bostäder när lånen blir dyrare och bo-stadspriserna sjunker.
Till skillnad från de flesta andra länder har de svenska bopriserna bara fortsatt uppåt sedan den globala krisen slog till 2008, vilket i sin tur har lett till att skulderna ökat betydligt snabbare än inkomsterna.
Skuldkvoten, definierad som hushållens låneskulder som andel av den årliga disponibla inkomsten efter skatt, har stigit från runt 100 procent vid slutet av 1990-talet till 165 procent 2012. Fortsätter den nuvarande trenden kommer skuldkvoten att ligga på historiskt höga 176 procent 2016. Som jämförelse kan nämnas att USA:s bostadsbubbla sprack 2007-2008 vid en skuldkvot på 130 procent av disponibel inkomst för hushållen.
Sedan 1990-talet har de svenska bopriserna stadigt ökat.
Under det nya millenniets första tio år ökade priset på en villa med 72 procent. Under samma period ökade bostadsrätterna i pris med 153 procent i snitt.
Resultat har blivit att de inhemska bostadspriserna ligger mellan 19 och 32 procent för högt (övervärderade) jämfört med historiska genomsnitt, enligt den brittiska tidningen The Economists senaste genomgång av bostadspriserna runt om i världen.
Det är bankerna och politikerna som bär huvudansvaret för denna i längden ohållbara utveckling. Bankerna, som tjänar stort på varje bolån, har sin del i att bobubblan blåsts upp. En annan är politikernas asociala marknadsanpassning av bostadspolitiken och orättvisa hyrskatt som har dragit ned på byggandet, särskilt av hyresrätter, och fördyrat nybyggnationer samtidigt som man omvandlat hyresrätter till bostadsrätter.
Om andelen hyresrätter och bostadsrätter varit oförändrad sedan 1990 skulle det idag finnas 290 000 fler hyresrätter och hushållens skulder hade varit 140 miljarder kronor mindre, enligt Riksbanken. Bobubblan har vidare blåsts upp av att räntan varit låg, inget amorteringskrav och frikostiga ränteavdrag, vilket under lång tid har gjort det billigare att låna.
Men nu börjar räntorna stiga igen. ”Bolåneräntor på nivån 5-6 procent kommer inte att ses som extrema om ett par år. Och det kommer att finnas många hushåll som inte klarar det. I genomsnitt har ett svenskt hushåll nu en skuld på nästan två årslöner efter skatt. Ser man till nya låntagare i stor-städerna hamnar snittet hos dem snarare på fem årslöner (Dagens Nyheter den 8 september).
Dyrare lånekostnader och samtidigt stagnerande och fallande bopriser kommer att slå hårt mot många hushåll. Särskilt om en i hushållet blir arbetslös eller sjuk.
Risken för att de övervärderade priserna på bostäder och villor börjar falla har dessutom ökat i takt med att bobubblan blåsts upp. Även ett mindre prisfall kan få svåra följder och snabbt betyda att bolånet blir större än värdet på bostadsrätten eller villan. (Ett prisfall på 15 procent medför att cirka 11 procent av hushållen får ett bolån som är större än värdet på bostaden. Vid ett prisfall på 20 procent får cirka en tredjedel av hushållen en belåningsgrad som är större än bostadsvärdet).
Problemet med bubblor är att ju mer de blåses upp desto värre blir det när de spricker. Och spricker gör de alltid.
