När finansminister Anders Borg intervjuades i SVT:s Gomorron Sverige i onsdags (15 februari) levererade han en rad nya lögner om krisen i Grekland.
Enligt Borg beror krisen i Grekland på grekerna. Lönerna och minimilöner är för höga i Grekland, påstod Borg.
– Greklands minimilöner är 50 procent högre än Spaniens och Portugals, drog han till med.
Det är en ren lögn. För det första tjänar många greker betydligt mindre än den minimilön som före det senaste krispaketet låg på 751 euro i månaden 6 600 kronor).
Sedan 2009 har de grekiska arbetarna påtvingats kraftiga lönesänkningar, offentligt anställas löner har i det närmaste halverats. Till och med de grekiska poliserna protesterade nyligen i ett brev till trojkan (EU, Europeiska centralbanken, ECB, och Internationella valutafonden, IMF) mot att deras månadslöner vid utgången av 2011 hade reducerats till 500 euro i månaden (4 400 kronor).
Men enligt trojkan och Anders Borg ska lönerna pressas ner ännu mer, helst till en nivå som i Bulgarien där arbetare tvingas jobba för ynka 180 euro i månaden (1 590 kronor), för att landet ska bli ”konkurrenskraftigt”.
Inte ens om man låter bli att se till verkligheten utan bara till papperet är Greklands minimilön ”50 procent högre än Spaniens”. I Spanien ligger den officiella minimilönen på 641 euro, mot 751 euro i Grekland. Skulle det vara 50 procent?
Med det senaste nedskärningspaketet minskar den lagstadgade minimilönen i Grekland med 22 procent, 165-228 euro i månaden (1 454-2 009 kronor). Hur stor sänkningen blir beror på civilstånd. För de under 25 år handlar det om en minskning på hela 240 euro (2 100 kronor), 32 procent.
Den sänkningen betyder att den lagstadgade minimilönen i Grekland blir lägre än i Portugal, som hittills legat lägst bland eurozonens länder. Greklands arbetare har Europas längsta arbetstid – 42,5 timmar i veckan och lönerna är på väg mot botten.
Men det är inte ovanligt i Grekland idag med månadslöner som inte överstiger 400 euro (3 520 kronor). Det kan ingen leva på.
Det Anders Borgs säger om lönerna i Grekland har lika lite sanningshalt som hans absurda påstående om att i Grekland kan man gå i pension vid 40-årsåldern. Sanningen är den att för de som idag arbetar ”falnar drömmen om att kunna gå i pension före 65 års ålder” (euractiv.com den 16 februari).
Jämsides med att pensionsåldern höjs i Grekland sänks pensionerna. ”Dimitros Pavlopulos pension är bara 550 euro i månaden (knappt 5 000 kronor). Varje månad behöver han köpa medicin för 150 euro (1 322 kronor). Men indragna läkemedelssubventioner gör att han har att välja; antingen lösa ut sina recept eller köpa mat. Han har inte pengar till både och. Grekland hotas på nytt av hunger och svält”, skrev spanska El Pais den 1 februari i år.
Samma dag som Borg satt i tv-soffan och mästrade vanliga människor i Grekland rapporterade brittiska Independents utsände i Aten, den välrenommerade journalisten Patrick Cockburn, om att han samtalat med pensionärer som fått sin pension sänkt från 600 euro (5 500 kronor) till 300 euro i månaden (2 750 kronor). (Independent den 15 februari
under rubriken ”Grekland faller ned i en katastrofal depression”).
Men enligt Borg har:
– Grekland inte gjort tillräckligt. Inte levererat. Utländska långivare är därför tvungna att ställa väldigt, väldigt tuffa krav. Som om det är de utländska långivarna som drabbas. De utländska långivarna har hela tiden fått sitt, det har trojkan sett till. Det är för att skydda bankerna och spekulanterna som Borg vill se nya och än brutalare försämringar i Grekland.
Ansvaret för Greklands kris vilar på landets svaga och korrupta kapitalism, fifflande politiker, utländska banker och EU. Men enligt Borg är det löneökningarna sedan 2001 som gjort att Grekland inte kan konkurrera och ”grekiska varor har blivit 50 procent dyrare än tyska”. Om så är fallet, så inte beror det på lönerna utan den grekiska kapitalismen inte investerat, vinster och inkomster har skickats utomlands eller använts till finansiella spekulationer.
Med eurointrädet påskyndades den grekiska kapitalismens relativa försvagning gentemot konkurrenterna – övriga EU-länder. Samtidigt som utländska banker – främst franska och tyska – gärna lånade pengar till Grekland i vetskap om att i slutändan skulle det inte vara bankerna som skulle få betala. Banklånen har delvis betalat Greklands snabbt
ökande import från Tyskland under 2000-talet.
De grekiska regeringarna har länge fifflat med statistik, siffror och gjort luftkalkyler, men så gör även andra regeringar. Inkluderat den som Borg sitter i. Den svenska regeringen påstår t ex helt utan grund att jobbskatteavdragen gett 120 000 nya jobb och har bara gripit en siffra ur luften när det gäller antalet nya jobb som den sänkta restaurangmomsen ska ge. Och i drygt 20 års tid har Moderaterna spridit lögnen om att med privatiseringar blir välfärden både bättre
och billigare.
I skydd av EU och de låga räntor som följde de första åren efter eurons införande kunde den grekiska kapitalismen ackumulera väldiga skulder, obalanser och underskott. När den globala kapitalismen sedan hårdlandade 2008 kraschade den grekiska ekonomin.
Men efter 2008 har situationen bara blivit värre. Anledningen är den krispolitik som trojkan, ivrigt påhejad av Borg, påtvingat Grekland. I början av 2009 fanns det 471 000 arbetslösa i Grekland, i slutet av 2011 hade antalet stigit till 761 000, en ökning med 61 procent. Idag är antalet arbetslösa över 800 000, drygt 20 procent.
Idag lever 27,7 procent av grekerna i fattigdom eller riskerar sjunka ner i fattigdom, enligt ny statistisk från EU:s
statistikkontor Eurostat. ”När alla effekter av neddragningarna märks, kan levnadsstandarden ha sjunkit till 40 procent jämfört med 2008, tror ekonomiprofessorn Savvas Robolis”, som intervjuas i Björn Elmbrants nya bok: Europas stålbad.
Arbetslösheten har sedan 2008 ökat från 7,7 procent till över 20 procent, hälften av alla unga är idag utan jobb. Sedan krisen slog till (2008) har ekonomin krympt med 16 procent, (den grekiska ekonomin krympte med hela 6,8 procent ifjol). ”Om denna negativa trend fortsätter, vilket jag håller för troligt, kommer ekonomin snart att ha krympt med 25-30 procent. Det finns knappast någon historisk motsvarighet till den fruktansvärda kris som nu plågar Grekland”, sa Uri Dadush, f d ekonom på Världsbanken, till Reuters den 15 februari.
Borg & Co:s krisrecept har kört Grekland i sank, landet är bankrutt. Det bara en tidsfråga innan Grekland tvingas ställa in betalningarna. Det verkar dessutom som om Tysklands regering med flera vill köra Grekland ut ur eurozonen.
Borgs arroganta uttalanden är för övrigt bara ett eko av vad de tyska finans- och ekonomiministrarna säger. Borg sa vidare i Gomorron Sverige att Lettland var ett exempel på hur kriser kan hanteras. Stålbadet i Lettland, som syftade till att rädda de svenska banker som blåste upp den lånebubbla som sprack 2008, fick förödande konsekvenser i form av massarbetslöshet och nyfattigdom.
Från årsskiftet 2007/2008 till slutet av 2009 minskade Lettlands BNP med 24 procent och arbetslösheten steg (officiellt) från drygt 5 procent till 20,5 procent. Sjukhus och skolor stängdes, lönerna sänktes och pensionerna försämrades.
Det lettiska samhället kommer aldrig att återhämta sig från sviterna av krisen 2008-2010. Samtidigt minskade befolkningen med 120 000 personer (10 procent av arbetskraften) på grund av att de som kunde emigrerade.
”Invånarantalet i Lettland minskar i snabb takt. Inom loppet av ett decennium har befolkningsmängden minskat med 13 procent. För närvarande har landet 2,07 miljoner invånare. Huvudstaden Riga har mist 14 procent av sina invånare – de fattigaste bostadsområdena hela 20 procent. Människor har lämnat landet på grund av de ekonomiska
kriserna och den stora arbetslösheten.” (svenska yle.fi den 18 januari). Denna demografiska kris, som Lettland delar med Baltikums två andra länder, kommer de styrande att använda som en ursäkt för nya gigantiska nedskärningar i pensionerna.
Av EU:s 27 medlemsstater är det bara Rumänien och Bulgarien som har större andel fattiga än Lettland, enligt Eurostat. Och få EU-länder har så stora inkomstskillnader mellan välavlönade och lågavlönade.
Fortfarande, trots en ekonomisk uppgång sedan hösten 2010, ligger arbetslösheten i Lettland på 15 procent samtidigt som den ekonomiska uppgången dämpas. När ekonomin viker nedåt igen är det lettiska samhället än mer sårbart än 2008.
Just till följd av krispolitik som Borg påstår var så framgångsrik.
Per Olsson
