Utnämningar av fotbollstränare och myndighetschefer har en sak gemensamt. Det brukar vara samma gubbar som flyttas runt, skriver Expressen med anledning av att den tidigare generaldirektören för Försäkringskassan, Dan Eliasson, har blivit utnämnd till ny polischef. Som chef för Försäkringskassan var Dan Eliasson Sverige högst betalde myndighetschef, med en månadslön på 147 000 kronor.
Innan Eliasson kom till Försäkringskassan var han Migrationsverkets generaldirektör, ett jobb han fick av Alliansregeringen efter att han hade visat hårda nypor som hög SÄPO-chef.
Det bästa man kan säga om Dan Eliasson är att han säger sig ogilla Sverigedemokraterna. ”Jag ’kräks’ på SD:s partiledare Jimmie Åkesson”, twittrade han tidigare i år, vilket fick den för dagen sjukskrivne (avpolletterade?) Jimmie Åkesson att kräva Eliassons avgång.
Men trots sitt uttalande mot SD är Dan Eliasson beredd att bli chef för en poliskår där nästan en av fem (18 procent) stödjer Sverigedemokraterna, enligt en enkätundersökning som blev offentlig i maj.
Under våren och sommaren rapporterades det om att chefer på Försäkringskassan kunde misstänkas för jäv efter att ha anställt sina respektive och att det istället för att utreda misstankarna om jäv och granska andra uppenbara missförhållanden som de anställda larmade om påbörjades en klappjakt på den eller de som misstänktes ha ”läckt till pressen”.
”Aldrig varit med om liknande”, sa företrädare för facket ST inom Försäkringskassan och i april var det bara 26 procent av de anställda som hade något förtroende för sin generaldirektör. Året innan var det 68 procent. Mattan höll på dras undan för den välavlönde FK-bossen.
Vill man vara illasinnad skulle man kunna säga att Dan Eliasson praktiserat som polischef långt innan han fick jobbet. Från Säpo via Migrationsverket och Försäkringskassan till polischef – nu måste väl cirkeln ändå sägas vara sluten.
För de med tjocka aktieportföljer är det alltid julafton. Aktieägarna i de amerikanska storbolagen kan nästa år se fram emot hisnande 1 100 miljarder dollar (nästan 7 900 miljarder kronor) i aktieutdelning eller återköp av aktier. Summan är till exempel mer än dubbelt så stor som Nigerias BNP, fördelad på 120 miljoner människor. Det ägarna till storbolagen listade på New York-börsen får i tidig julklapp 2015 ska jämföras med att det endast skulle kosta 66 miljarder dollar per år att eliminera världsfattigdomen. ■
