foto: Offensiv
Blott en av tio får ut 80 procent av sin lön i a-kassa. Endast fyra av tio av de öppet arbetslösa får ut någon a-kassa överhuvudtaget.
Knappt hade högeralliansen satt sig vid regeringsbordet hösten 2006 innan de började rasera arbetslöshetsförsäkringen – a-kassan. Ersättningsnivåerna sänktes och villkoren för ersättning försämrades samtidigt som det blev mångdubbelt dyrare att vara med i a-kassan. Efter högerns systematiska misshandel av a-kassan har den ny S-MP-regeringen föreslagit, med stöd av V, att höja ersättningstaket i a-kassan från 680 kronor till maximalt 910 kronor per dag under de 100 första dagarna. Det är en liten höjning. Det återstår att återupprätta a-kassan.
Enligt regeringen innebär det höjda taket i a-kassan att den som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden får 80 procent av lönen i ersättning under de 100 första dagarna. Efter de 100 första dagarna sänks taket till 760 kronor per dag.
S-MP-regeringen föreslår inga ändringar när det gäller den avtrappning av a-kassan som finns i dag efter 200 respektive 300 dagar, till 70 respektive 65 procent, vilket är tvärtemot löftet om att ersättningsnivån ska ligga kvar vid 80 procent av lönen under hela arbetslöshetsperioden.
Den höjda ersättningsnivån ligger långt från Vänsterpartiets ursprungliga förslag och ännu längre från de rejäla förbättringar som exempelvis TCO och inte minst LO har efterlyst. TCO har sagt att det finns ett akut behov av att takbeloppet höjs till cirka 27 500 kronor, vilket skulle ge hälften av TCO-förbundens medlemmar 80 procent i ersättning.
Enligt kongressbeslut ska LO verka för att ersättningsnivåerna i socialförsäkringen höjs till 90 procent. Enligt LO behövs en färdplan som ger 80 procent av löntagarna 80 procent av lönen vid arbetslöshet år 2016, vilket i sin tur betyder att taket i a-kassan höjs till 38 300 kronor under de första hundra dagarna. För att 70 procent av löntagarna ska få 80 procent i ersättning krävs att taket höjs till 34 000 kronor, enligt LO:s beräkningar.
S-MP-regeringen har ingen sådan färdplan utan hänvisar till att det inte finns pengar – ”ladan är helt tom” – och i Aftonbladet den 9 oktober menade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att det till och med kunde bli nödvändigt att höja a-kasseavgifterna igen.
Den senaste gången som taket höjdes i a-kassan var 2001. Sedan dess har ersättningsnivåerna i den svenska arbetslöshetsförsäkringen sjunkit ned till en av de lägsta i Europa.
Akademikerförbundet SSR kan i rapporten Året då a-kassan blev lägre än försörjningsstöd, från i april 2014, konstatera att:
”De senaste decennierna visar på en dramatisk förändring av de svenska trygghetssystemen. De som från början var tänkta att baseras på inkomstbortfallsprincipen håller nu på att bli trygghetssystem på samma nivå som försörjningsstöd. Mest dramatiska förändringar ser vi i arbetslöshetsförsäkringen. Visserligen är 70 procent av arbetskraften medlem i a-kassan men av de öppet arbetslösa får endast fyra av tio a-kassa. Och om det förr var nästan alla som fick ut 80 procent av sin lön i a-kassa är det nu bara en av tio. I tolv år har den maximala dagersättningen i arbetslöshetsförsäkringen legat på 680 kronor om dagen.
Ingen kan idag få ut mer än 10 472 kronor i månaden efter skatt i arbetslöshetsförsäkring. Det motsvarar en bruttolön på 15 000 kronor i månaden, långt under ingångslönen för nästan alla jobb. A-kassan är inte längre en omställningsförsäkring mellan jobb utan en övergång från en vettig ekonomisk situation till ekonomiskt undantagstillstånd”.
Sabotaget mot socialförsäkringarna medförde att andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer tredubblades mellan 2004 och 2012. En av tre arbetslösa lever idag i relativ fattigdom, enligt Statistiska centralbyrån.
• Högerregeringens alla försämringar i a-kassan måste omedelbart rivas upp, utan höjda a-kasseavgifter.
• Försvaret av inkomstbortfallsprincipen kräver att ersättningsnivåerna i a-kassan och andra socialförsäkringar höjs till 90 procent av lönen. ■
