foto: commons
Krisen för den borgerliga demokratin har resulterat i att den politiska och ekonomiska makten samlas till en och samma person. När Italiens gamla politiska system rasade samman under 1990-talet krattades vägen för Silvio Berlusconi.
Berlusconi var Italiens rikaste individ när han först blev premiärminister 1994 och trots alla skandaler och hotande fängelsestraff spökar han fortfarande, vilket är ett uttryck för djupet i Italiens politiska kris.
En som gått i samma fotspår som Berlusconi är USA:s president Donald Trump. Sexism, rasism, högerpopulism och rikedom förenar de två. Men att Trump styr världens mäktigaste nation och största militärmakt gör honom naturligtvis mycket farligare.
Trumpkopior finns det numera gott om. Det tjeckiska parlamentsvalet i år vanns av landets näst rikaste person – Andrej Babis, en mediamogul och ägare av kemisk industri och som i likhet med Trump och Berlusconi är en högerpopulist under polisutredning.
I början av december fick Babis uppdraget att bilda Tjeckiens nya regering. Bara några veckor senare vann en av Chiles rikaste individer Sebastián Piñera presidentvalet. Denne skattesmitare och högerman har varit president förut och han kunde bli vald på nytt eftersom många valde att inte rösta i protest mot att valet stod mellan två borgerliga kandidater.
Piñera har plats nio på listan över världens rikaste politiker. Den som toppar den listan är New Yorks förre borgmästare Michael Bloomberg som med hjälp av sin förmögenhet kunde se till att få sitta i tre mandatperioder mot lagens två. Resten av listan kan läsas som ett utdrag ur Panamadokumenten, eller som korruptionens tio i topp.
Det finns dock några namn som saknas. Trump och hans regering av rika, nyliberala miljöbovar är inte med, inte heller Rysslands auktoritäre Putin har placerat sig (som ex-KGB:are vet han hur man döljer sin förmögenhet) och saknas gör även Kinas XI Jinping, som gjort sig själv, sin familj och sin klick till mångmiljardärer.
Under Xi Jinpings tid vid makten har topparna – drygt ett hundratal – i landets ”parlament” och Nationella folkkongress ökat sina förmögenheter med 64 procent. Totalt sitter Kinas kapitalistiska pampar på tillgångar som är lika stora som Belgiens BNP. Andra har en bit kvar innan de fått ihop samma förmögenhet, men de är på god väg när officiell politik kan sammanfattas i: Av och för de rika. ■
