Inom några år kommer Sverige att ha ett stort överflöd av el, men det kommer inte att innebära någon lindring för hushållen. Elpriserna kommer att ligga kvar på skyhöga nivåer.När kärnkraftverket i Barsebäck skulle avvecklas hördes det mycket klagan från näringslivets toppar. En avveckling skulle orsaka elbrist och slå ut industrier. Så har det inte blivit. I år är elproduktionen och förbrukningen ungefär lika stora, men nu planerar elbolagen för en snabb utbyggnad av nya kraftverk.
En prognos som energimarknadsinspektionen har gjort pekar på att elproduktionen kommer att öka med 20 TWh fram till 2014. Då har bara de investeringar räknats där det finns ett beslut om tidpunkt för investeringen. 20 TWh motsvarar fyra till fem Barsebäckreaktorer.
Anledningen till det plötsliga trycket i investeringsviljan är att det idag är nästan omöjligt att göra annat än vinst på investeringar i ny elkraft. För el som ska levereras något av de närmaste åren betalas det omkring 50 öre idag. Nytillskott av förnyelsebar el (vattenkraft, biobränsleeldad kraftvärme och vindkraft) får omkring 20 öre till via elcertifikatsystemet.
Jämför detta med de senaste beräkningarna av vad det kostar att producera ny elkraft per KWh: Vattenkraft 15,6 öre, vindkraftspark på land 30,4, kärnkraft 33, biobränslekraftvärme 49,2. Som sagt; det går inte att misslyckas.
Men hur kan priset ligga kvar på rekordhöga nivåer trots att det håller på att byggas upp ett stort elöverskott? Förklaringen är att den nordiska elmarknaden mer och mer har knutits ihop med Centraleuropa under senare år.
Det gör att det svenska elpriset mer och mer anpassas till de ännu högre elpriserna i länderna söder om Östersjön.
Varför ökar elpriset?
På så sätt har de stora elbolagen i Sverige och övriga Norden säkrat att de kommer att kunna producera i princip obegränsat mycket el med enorma vinstmarginaler. De som får betala vinsterna är framförallt hushållen.Det finns dock sedan avregleringen genomfördes en rad exempel på hur elbolagen sett till att hålla priserna uppe:
• Det är numera bekräftat att de stora svenska kraftbolagen i början av 2000-talet hade träffar där de gjorde upp om produktionen från kärnkraftverken, något som har betydelse för elpriserna. Konkurrensverket har konstaterat att detta var fel, men att det har gått mer än fem år och att man därmed inte kan ingripa.
• Det pågår en rad processer där de stora svenska kraftbolagen krävs på hundratals miljoner kronor i återbetalningar för att ha tagit ut för höga nätavgifter (den del av elräkningen som betalar transporten av elen i ledningarna).
• De danska konkurrensmyndigheterna har visat att det största elbolaget – DONG (tidigare Elsam) på ett utstuderat sätt skapat flaskhalsar i kraftledningarna och därmed höjt elpriset under vissa perioder åren 2003-2006.
Tomma ord
• De svenska elbolagen vill inte införa timavlästa elmätare.Timavläsning skulle göra det möjligt för hushållen att styra en del av elförbrukningen (t ex disk- och tvättmaskiner) till kvällar och nätter när elen är billig. Detta skulle minska de totala elräkningarna och sannolikt ge samhällsekonomiska vinster för att topparna i elförbrukningen på dagtid skulle bli något lägre.
Jämför denna bild av elmarknaden med vad som skrevs i det regeringsförslag som låg till grund för avregleringen (prop 1991/92:133), som backades upp både av socialdemokrater och högeralliansens partier: ”konkurrensen om kunderna skärps så att förutsättningar skapas för en effektiv prisbildning på elmarknaden. Kraftföretag och kunder skall kunna välja vilka de handlar med. Prisbildningen ska anpassas till kundernas behov och förutsättningar”.
Sällan har en hyllning av marknadskrafterna låtit så ihålig när den ställs mot den krassa verkligheten.
Krister Ahrén
