Lärarnas avtalsrörelse har startat lite trevande. Parterna står i dagsläget mycket långt ifrån varandra. Samtidigt protesterar lärare runt om i landet mot att löneöversynen för 2007 inte är klar än. I de flesta kommuner i landet är det klart, men inte i alla. Det är alltså så att samtidigt som man i vissa kommuner fortfarande förhandlar om 2007 års löner har man på central nivå börjat diskutera nästa års avtal.
Lärarna vill ha en kort avtalsperiod denna gång.
Denna centrala diskussion sker mot bakgrund av de senaste 15 årens dåliga avtal (se Offensiv nr 765, 13 September 2007) samt kopplat till det yrkets dåliga status och attraktionskraft. Lärarhögskolorna har i dag 1,4 sökande till varje plats, det vill säga i stort sett alla sökande kommer in. I början av 1980-talet var det 10 sökande till varje plats.
Gemensamt utspel
”De båda lärarförbunden aviserar avtalsstrid i sällsynt gemensamt utspel: Kommunerna klarar inte sitt ansvar för lärarnas kvalitet. 1991 fick den svenska skolan kommunerna som huvudman. Sedan dess har uteblivna satsningar på skolan och lärarna medfört ödesdigra konsekvenser för läraryrket”. Så lyder ingressen till en gemensam artikel av Metta Fjelkners, ordförande i Lärarnas riksförbund, och Eva-Lis Preiszs, ordförande i Lärarförbundet, på DN Debatt 16 oktober.Det är inte bara löner som diskuteras i de centrala avtalen.
Även arbetstiden har tagits upp av arbetsgivarna.
År 1995 avskaffades undervisningsskyldigheten som mått på lärares arbetstid.
Istället fick vi 35 timmars arbetsplatsförlagd tid och 10 timmars förtroendetid som arbetsgivaren inte kan lägga sig i hur den används. Hit hör exempelvis telefonsamtal från föräldrar, något som vi inte alls kan styra över. Nu vill arbetsgivaren ytterligare öka den arbetsplatsförlagda tiden samt ha ökade befogenheter att använda lärare på ferietid. Man vill alltså ta bort ytterligare fördelar med yrket.
Snart har vi bara nackdelarna kvar. Dit hör att fler elever i dag än för 15 år sedan har problem av olika slag, problem som skolan måste brottas med.
På regeringsnivå talar man sig varm för skolans betydelse. På kommunnivå gör man allt för att minska läraryrkets attraktionskraft.
På väg mot konflikt?
I samtalen med lärarförbunden har man uttryckt sig ungefär som att nu har alla andra yrkeskategorier fått så mycket att det inte finns så mycket kvar till lärarna.Jag talade med Ingela Hyttsten-Schultz , ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning i Bräcke. Hon utesluter inte stridsåtgärder efter nyår, utan tror tvärtom det är troligt.
Läraryrkets attraktionskraft måste höjas och det sker inte genom att ytterligare försämra arbetstider utan genom ett rejält lönelyft. Enligt Seved Hallerström, vice ordförande i Bräcke lokalavdelning, bör det röra sig om cirka 3 000 kronor mer i månaden.
Det är bäddat för strid.
Sigbritt Herbert
Lärare och RS-medlem
