I skuggan av den amerikanska bolånekrisen genomfördes i Tyskland den störste räddningsaktion för en enskild bank som någonsin gjorts. Affärsbanken IKB räddades av ett konsortium som leds av den statliga banken KfW.Anledningen var de förluster som IKB gjort på den amerikanska bolånemarknadens subprimelån.
Uppemot 7,8 miljarder euro (ca 73 miljarder kronor) hade IKB, en bank med framförallt små- och medelstora företag som kunder, satsat på subprimelånen (544 miljoner euro hade banken själv investerat, 757 miljoner euro via sitt dotterbolag i Luxemburg och 6,5 miljarder euro via sin investmentfond Rhineland Funding Capital Corporation).
Offensiv berättade i förra numret om den s k subprimeutlåningen i USA. Det handlar om lån till personer med låga inkomster och som saknar säkerhet.
Subprimelånen har lockat med rabatterade räntor i starten. När rabatten försvunnit har den verkliga räntebelastningen kommit att ruinera många låntagare.
Subprimelånen
Subprimelånen har dessutom efter ompaketeringar och uppdelningar omvandlats till värdepapper med hög kreditvärdighet. Banker, finansinstitut och olika fonder har investerat miljarder i dessa papper med liten säkerhet.”Det som till en början var osäkra lån har blivit till papper som ratinginstituten gett högsta kreditvärdighet [trippel A]. Vad det handlat om är inget annat än finansiell alkemi”, kommenterade Financial Times.
Så sent som den 20 juli förnekade IKB på en presskonferens att man hade några problem. Istället visade man positiva kvartalssiffror.
Tio dagar senare kom en vinstvarning. Förlusterna skulle hamna på mellan 2,3 och 2,5 miljarder euro (ca 22-23 miljarder kronor). Den statsägda banken KfW, som äger 38 procent av IKB, förhindrade med ett lån på 8,1 miljarder euro (ca 76 miljarder kronor) IKB:s kollaps. Förhoppningen var att denna räddningsaktion skulle förhindra att bankkrisen spred sig.
Fler i bolåneträsket
IKB är inte ensamt, utan flera banker sitter fast i bolåneträsket. Det är bl a flera av de delstatsägda bankerna (Landesbanker) som nu får avskriva miljonbelopp i euro. Exempelvis har banken WestLB 1,25 miljarder euro (ca 11,7 miljarder kronor) i subprimelånesektorn. Förlusterna beräknas till minst 500 miljoner euro (ca 4,7 miljarder kronor).I mitten av augusti var den amerikanska hypoteksbanken HomeBanc tvungen att anmäla insolvens. Till dess borgenärer hör bl a de båda tyska bankerna Deutsche Bank och Commerzbank.
Landesbank Sachsen LB är den andra banken som inom loppet av några veckor räddats från en hotande kollaps. Landesbank Sachsen LB, den minsta av alla Landesbanker, hade via Ormond Quay, ett investmentbolag registrerat i Irland, spekulerat hela 13 miljarder euro (ca 120 miljarder kronor) på den amerikanska bolånemarknaden. Av denna summa hade 3,5 miljarder euro (ca 33 miljarder kronor) investerats på subprimemarknaden.
Bankens förluster uppgår till minst 500 miljoner euro. Endast med hjälp av ett nödlån på 17,3 miljarder euro (ca 162 miljarder kronor) kunde Landesbank Sachsen LB räddas.
Som garanti för sin utryckningsaktion krävde bankerna garantier från delstaten Sachsen (huvudägaren) och att LB Sachsen ska leta efter en ”samarbetspartner”.
Med krisen följer tendenser till ökad koncentration inom den tyska banksektorn och privatiseringar.
Köps upp eller säljs ut
Bara ett par dagar efter att Landesbank Sachsen LB fått sitt nödlån kom rapporter om nya likviditetsproblem och att bara ett uppköp kunde rädda banken.I en snabbaktion bestämde sig delstatsregeringen för att sälja banken till Landesbank Baden-Wurttemberg (LBBW) utan att ens bry sig om att informera delstatens parlament.
LBBW kan emellertid dra tillbaka sitt köp om det visat sig att det blir alltför riskfyllt – men slutförs affären enligt planen kommer Landesbank Sachsen LB från och med nästa år att ingå i LBBW och utgöra en plattform för den nya storbankens affärer med Östeuropa.
Förlusterna kommer delstaten Sachsen att få betala.
LBBW visar även starkt intresse att ta över den krisdrabbade banken WestLB. Den tyska staten förväntas dessutom inom en snar framtid sälja sina andelar i banken IKB.
Avslöjar kapitalismen
Strax innan parlamentsvalet 2006 startade socialdemokrater med nuvarande vicekanslern Franz Muntefehring i spetsen en debatt om ”svärmen av gräshoppor” från USA som var på väg att ta över det tyska näringslivet. Han åsyftade de hedgefonder som investerat sitt så kallade riskkapital i tyska storbolag.Muntefehring och andra socialdemokrater hade delvis rätt i sin kritik av ”riskkapitalisterna”, men de blundade för det faktum att spekulation, fartblindhet och kortsiktighet är ett med den moderna kapitalismen.
Att det handlar om just de banker som har betecknats som ”jordnära” visar kapitalismens rätta ansikte.
Målet för kapitalismen och kapitalisterna är att tjäna pengar – inte att hjälpa ”den lilla mannen”.
Långt ifrån över
Den tyska bankkrisen är inte över. Bara stegvis kommer de stora förluster som har gjorts att avslöjas.Detta beror på att bankerna, i likhet med IKB och Landesbank Sachsen, investerat via fonder. En verksamhet som inte redovisas i den normala öppna bokföringen.
I USA faller nu bostadspriserna för första gången sedan 1950-talet.
Fortsatt kris på den amerikanska bolånemarknaden och ökade bolåneräntor riskerar att dämpa konsumtionen i USA, vilket kan drabba ett extremt exportberoende Tyskland hårt.
Vidare ökar risken för att den amerikanska nedgången på bostads-marknaden sprids till Europa.
”Om det vill sig illa kan länder i Europa stå på tur. Färska rapporter från Barclays Capital och Standard & Poor’s visar att bomarknaderna snabbt kyls av i Europa. I länder som Danmark och Irland har priserna börjat falla medan prisuppgången markant saktar in i Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien. Stigande räntor gör högbelånade hushåll sårbara”, varnade Svenska Dagbladet den 27 augusti.
Katja Raetz
