Belgien: Nytt arbetarparti?

2006-10-18 15:36:26




Den politiska situationen i Belgien har förändrats dramatiskt det senaste året, med två generalstrejker och stora protester. Det är den första breda arbetarrörelsen sedan 1993. Protesterna riktar sig mot regeringens försök att förändra pensionslagstiftningen och har tydligt visat på frånvaron av ett politiskt instrument för arbetare.

18 år med socialdemokrater i regeringen har fjärmat ett stort skikt av arbetare från sitt tidigare arbetarparti. Vissa röstar fortfarande för vad som ses som det ”minst onda”, andra har i protest överfört sin röst till Vlaams Belang (VB). Det nyfascistiska partiet VB har ökat 13 val i rad och har vunnit över en stor del av socialdemokraternas bas på grund av sin så kallade anti-etablissemangsställning.
I början av 2006 har tre kända personer i den socialistiska rörelsen lanserat uppropet ”annorlunda politik behövs, annorlunda politik är möjlig”. Jef Sleeckx, 21 år i parlamentet för de flamländska socialdemokraterna (SP.a), Lode Vanoutrive, 5 år i Europaparlamentet för SP.a, och Georges Debunne, i 20 år ordförande för det socialdemokratiska fackförbundet ABVV/FGTB, skapade med detta upprop en kristalliseringspunkt för arbetare som söker ett alternativ till nyliberalism.

Enormt politiskt tomrum

Möten med arbetare och fackliga ombud organiserades, och offentliga möten och debatter hölls runtom i landet. De tres slutsats, vid ett möte i Antwerpen i juni, var att reaktionerna visade att det finns ett enormt politiskt utrymme för ett nytt parti och att det dessutom finns stor entusiasm. Det är därför man fattat beslut om att lansera en ny politisk rörelse, vilket enligt planerna ska göras den 28 oktober.
Två generalstrejker och en landsomfattande demonstration med mer än 100 000 arbetare i slutet av förra året speglade förbittringen mot regeringens nyliberala pensionsreformer. Svaret på jobbförluster i industrin och nerskärningar i det sociala trygghetssystemet, har tidigare år varit lokal eller regional och sektoriell kamp. Det som saknades var en sammanhållande plan för att ena dessa kamper i en rörelse för att rädda jobb, löner och social trygghet. Socialdemokraterna har, på kommunal och nationell nivå, varit mästare i att noggrant attackera den ena sektorn efter den andra, rädda för att provocera fram en bred reaktion från arbetare. I ljuset av växande attacker i grannländer och sänkningen av skatter i Europa, var den belgiska borgerligheten tvungna att trappa upp sitt tempo för att fortsätta vara vad de kallar ”konkurrenskraftiga”. Den första attacken riktades mot pensionssystemet. Nästa attack kommer att försöka stoppa lönernas automatiska indexreglering i förhållande till priserna.
Före årets slut kommer det socialdemokratiska facket ABVV/FGTB att organisera en sluten omröstning bland de en miljon medlemmarna på frågan om politisk tillhörighet. Det är deras svar på det växande trycket att bryta kopplingen till socialdemokraterna som kommer underifrån. Med omröstningen hoppas man dränka den aktiva kärnan av stridbara medlemmar i det stora skikt av passiva fackanhängare, som får sin enda information genom radio, tv och fackets veckotidning.

Nytt politiskt initiativ

Den här omröstningen kommer att sätta diskussionen på dagordningen i facket, men det är inte uteslutet att delar av byråkratin kommer att föredra en antipolitisk ställning istället för att förorda ett nytt politiskt initiativ.
I Belgien och internationellt, hävdar en del av vänstern att strävan att bygga ett arbetarparti inte är svaret för vänstern idag. Vissa förespråkar en vänsteromgruppering eller ett initiativ som kan föra samman alla antikapitalistiska krafter. LSP/MAS i Belgien och CWI internationellt har alltid argumenterat för idén om ett nytt arbetarparti.
Den avgörande skillnaden mellan de två projekten ligger förstås i den politiska analysen av utvecklingen av borgerliga arbetarpartier i hela världen. Vissa försvarar åsikten att ingenting i grunden har förändrats med socialdemokratin sedan de röstade för krigskrediterna under första världskriget och att detta parti fortfarande representerar vad Lenin kallade ett borgerligt arbetarparti.
Enligt vår åsikt var en process av förborgerligande på väg under 80-talet. Den accelererades av stalinistregimernas fall i Östeuropa och den påföljande nyliberala offensiven. Processens riktning var klar, bara rytmen skilde sig mellan olika regioner.
Socialdemokratins förborgerliande skapade ett enormt vakuum i samhället. I val har detta delvis fyllts av extremhögerns populistiska retorik. Samtidigt försökte de ”progressiva” partierna att behålla sina röster med argumentet om det minst onda. Men bland ett stort skikt har det här utvecklat en känsla av uppgivenhet gentemot politik. Istället är det genom kamp som nya skikt av arbetare kommer att skapa ett nytt politiskt instrument.
I början av augusti uppmärksammade media att ett nytt arbetarparti skulle lanseras i slutet av året, även om Jef Sleeckx varken hade kallat det för ett parti eller ett arbetarparti på initiativets nylanserade hemsida. Men gensvaret blev enormt. Massor av vanliga arbetare kontaktade sidan för mer information eller uttryckte sin vilja att bli aktiva. Det visar på initiativets stora potential, uppskattad till 10 procent av en spindoktor på villkor att det inte deltar i regeringen.

Struktur och orientering

LSP/MAS ger sitt fulla stöd till detta initiativ. Samtidigt argumenterar vi för en korrekt syn i några av de avgörande frågorna, som den nationella frågan. Ett fransktalande initiativ, Une Autre Gauche, försvarar idén om en konfederationsmodell baserad på två separata organisationer som arbetar tillsammans i landsomfattande sammanhang.
En sådan struktur skulle organisera arbetare på språkbasis, vilket riskerar att skapa stora problem i framtiden. Vid sidan av det vill UAG också begränsa organiserade gruppers rättigheter inom det nya initiativet, och har en väldigt inskränkt syn på vilka skikt det ska vända sig till.
Vi försvarar idén om klassenhet, demokratiska rättigheter för alla, organiserade eller inte, och nära kontakt med de arbetare som söker efter ett alternativ till nyliberalism.
Vi är säkra på att framgång den 28 oktober kan lägga grunden för en ny vänsterformering för den belgiska arbetarklassen. Men frågor om program, orientering och struktur kommer att måsta ställas på ett tydligt socialistiskt sätt för att inte utgöra ett hinder utan hjälpa arbetare att organisera sig.
Bart Vandersteene
LSP/MAS (CWI i Belgien)