Bernie Sanders valkampanj har gång på gång dömts ut av media och ”experter”, men har gång på gång motbevisat dem.
Att en man som kallar sig socialist och säger sig vilja se en politisk revolution mot Wall Street och USA:s miljardärsklass har störst chans att slå samtliga republikanska presidentkandidater tyder på en enorm underström av kritik mot den rådande ordningen. Opinionsundersökning efter opinionsundersökning visar att Bernie Sanders skulle ha större chans att slå Donald Trump än Hillary Clinton, som dessutom ligger under gentemot alla andra republikanska kandidater – medan alla dessa skulle slås av Sanders.
Sanders seger i industridelstaten Michigan i tisdags (den 8 mars) kom som en överraskning för alla, inkluderat honom själv. ”För Clinton var det ett svidande nederlag i en delstat som hon såg som en symbol för sin kampanj”, skrev New York Times och menade vidare att resultatet gav ett nytt besked om att Clinton har ett svagt stöd bland arbetare och oberoende väljare, vilka i många fall är unga som har entusiasmerats av Sanders kampanj. 81 procent av väljarna i åldern 18 till 29 år i Michigan röstade på Sanders.
Den oväntade framgången kan mycket väl ge Sanders kampanj ett nytt momentum, samtidigt som det demokratiska partiets etablissemang, med stöd av media och andra delar av etablissemanget, nu kommer att trappa upp sin kampanj för att stoppa Sanders.
Även om Clinton kan stå som förlorare i primärvalen kan hon räkna med att få ”superdelegaternas” röster vid det demokratiska konvent som till sist utser vem som ska bli Demokraternas presidentkandidat. ”Superdelegaterna” är en samling partibossar som har valt sig själva och som utgör nära en sjättedel av konventets delegater.Då, om inte förr, kommer Sanderskampanj att stå inför ett avgörande vägskäl.
Eller som CWI-sympatisörerna Ty Moore och Phillip Locker i Socialist Alternative skriver: ”Bernies politiska revolution kommer att strypas om den förblir fängslad inom det storföretagsstyrda partiet. Sanders måste köra hela vägen till presidentvalet i november och lägga grunden för ett nytt parti av de 99 procenten”.
Socialist Alternative avvisar medias trötta argument om att Bernie Sanders och hans demokratiska socialism skulle stå alltför långt till vänster om de amerikanska väljarna. ”I själva verket har Sanders kampanj fått ett enormt stöd och mött en mycket större entusiasm från gräsrötterna än Clintons.” Vilket utfallet i Michigan gav ett kraftfullt besked om.
Bernie Sanders kampanj har, trots ogynnsam terräng – det demokratiska partiets primärval – och medias bojkott, uppnått historiska framgångar, ”Enbart med hjälp av massmöten och sociala medier gick Sanders från ensiffriga procenttal i opinionsundersökningarna till ett dött lopp med Clinton i början av februari”, skriver Moore och Locker.
Bland ungdomar har Sanders uppmaning till en politisk revolution och socialistiska förslag – som gratis högre utbildning – vunnit överväldigande stöd. Sanders lyckades i februari samla in 42 miljoner dollar från det rekordartade antalet av 1,4 miljoner enskilda bidragsgivare, bättre än Clinton för andra månaden i rad. Detta är helt utan motstycke för en kandidat som vägrar ta emot bidrag från företag.
Gräsrotsrörelsen bakom Bernie vill fortsätta kämpa och drivs av en sund beslutsamhet om att övervinna alla hinder. Detta är den anda som driver Socialist Alternatives medlemmar över hela landet som har mobiliserat tusentals genom #MarchForBernie-åtgärder, ”Labor for Bernie”-aktiviteter, offentliga debatter och en massa samhällsengagemang.
Det är under denna pågående fortsatta mobilisering som diskussionen om inriktningen av kampanjen efter att Clinton sannolikt har utsetts till presidentkandidat. Den centrala invändningen mot att Sanders skulle fortsätta mot presidentvalet som en oberoende kandidat är – som Bernie själv har argumenterat – hotet att bli en ”spoiler” som kan bädda för en republikansk seger i november. ”Och med Trump som den idag mest sannolika republikanska kandidaten är det fullt förståeligt att miljontals vill göra allt för att trycka tillbaka detta hot från höger.”
Problemet är bara att Hillary Clinton är den värsta tänkbara kandidaten till att besegra Donald Trumps högerpopulism. ”Vid sidan av Bush-familjen är Clintons politiska dynasti den mest levande symbolen för USA:s politiska etablissemang.”
Hittills har Sanders ”demokratiska socialism” fångat upp ett bredare stöd mot etablissemanget än Trumps hatiska högerpopulism. Om Sanders försöker kanalisera sina anhängare till stöd för Clintons Wall Street-kampanj innebär detta att Trump kan framstå som den enda oppositionella rösten mot etablissemanget i presidentvalet i ett läge när tiotals fler miljoner börjar intressera sig för valet.
Sanders har därför ett politiskt ansvar att köra vidare, både för att ge ett alternativ till företagens kandidater och till att undergräva Trump. Om Sanders vägrar att gå vidare som en kandidat i presidentvalet skulle detta vara ett grundläggande fel som i praktiken skulle tjäna till att stärka Trump. Sanders har sagt att han inte vill bli en ”spoiler”. Men varför då inte åtminstone undersöka möjligheten till att i alla fall ställa upp i alla de så kallat ”säkra” stater som antingen kommer att vinnas av demokratiska eller republikanska kandidater?
En Sanderskampanj ända fram till presidentvalet i november, även om den bara finns på röstsedeln i 40 stater eller fler, kan lägga grunden till en ny organiserad kraft som kan fortsätta kampen efter 2016.
Enligt Socialist Alternative har Sanders kampanj gett en historisk chans ”att starta ett nytt massbaserat vänsterparti som dramatiskt skulle kan förändra amerikansk politik, i synnerhet om den är kopplad till en diskussion om socialistisk förändring och stöd till att öppna en ny era av social kamp. Kampen för en politisk revolution måste fortsätta bortom november.”
