Blackstone deltar i skövlingen av Amazonas

”Följ pengarna” – det är mäktiga kapitalintressen som driver på, finansierar och profiterar på regnskogarnas skövling mot ursprungsfolkens och klimatets fasa (Foto: Karl-Ludwig Poggemann / Flickr CC).

av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

Den amerikanska Wall Street-jätten Blackstone börjar i Sverige bli känd som den stora fastighetsgamen bakom Hemblas plundring av miljonprogrammets hyresgäster i Stockholms och Mälardalens fattiga förorter. Men att samma bolag nu också pekas ut som ett av dem som mest bidrar till skövlingen av Amazonas regnskogar ger en surrealistisk blixtbelysning åt den ohämmade spekulationskapitalism som idag har utvecklats till ett dödligt hot mot mänsklighetens framtid.

Sommarens enormt omfattande bränder i Amazonas har världen runt öppnat ögonen för regnskogens betydelse för det globala ekosystemet. 
Amazonas bränder och avskogning innebär radikalt krympande livsrum för både växter, djur och regnskogens urfolk. Men det allra största hotet mot vår framtid på en beboelig planet ligger i att regnskogens livsviktiga roll som en kolsänka som fångar upp en del av den kapitalistiska världens utsläpp av koldioxid snabbt undergrävs. Något som snart kan leda mot en ohejdbar tippunkt (”dieback”) av självförstärkande mekanismer. 
En femtedel av Amazonas har redan avskogats sedan 1970. Brasiliens eget rymdforskningsinstitut INPE, vars chef nyligen avskedades av Bolsonaro, har enligt Världsnaturfonden WWF varnat för att ytterligare mellan 30 och 60 procent av Amazonas regnskog kan förvandlas till torra savanner och busklandskap. Redan idag märks ett torrare klimat i norra Amazonas, Perus och Bolivias högplatåer och Centralamerikas Stillahavskust, vilket också påverkar väderfenomenet El Niño och planetens luftströmmar. Med minskad tillförsel av sötvatten och ändrad markanvändning följer förlust av fruktbara jordar, ökad erosion, minskade skördar och brist på livsmedel med mera. 

Medan idag en hel världs uppvaknande klimatrörelser förfasar sig över hur Bolsonaro, som också kallats ”Kapten motorsåg”, aktivt driver på för en ännu snabbare exploatering av Amazonas är det hög tid att ”följa pengarna” och peka på de mäktiga kapitalintressen som driver på, finansierar och profiterar på denna utveckling. 
– Hans projekt för Amazonas är ”agribusiness” (kapitalismens industrialiserade jordbruk). Om han inte stoppas, kommer han att köra över våra rättigheter och tillåta en gigantisk invasion av skogen. ”Land grabs” (markröveriet) är inget nytt, men har blivit en fråga om liv eller död, citeras en Apurina-hövding av den amerikanska nyhetsbyrån The Intercept.

När Amazonas brinner är orsaken som vi nu vet i de allra flesta fall medvetet anlagda bränder för att komma åt marken, antingen för att odla sojabönor för export (90 procent går till djurfoder för animalieindustrierna), djuruppfödning eller för betesmark åt biffkor, men också för gruvbolag, skogsindustri, vattenkrafts- och motorvägsbyggen. 
Då Brasilien ensamt står för 20 procent av världens export av biffkött och mer än hälften av världens export av soja är detta av enormt intresse för den kapitalistiska världens livsmedelsindustrier, byggbolag och banker. Utländska investerare har som Amazon Watch beskriver det ”ett enormt inflytande över vad som händer i Brasiliens Amazonas. Stora banker och investmentbolag spelar en kritisk roll, genom att bidra med miljarder i dollarlån, garantier och riskkapital”. 

Archer Daniels Midland (ADM) och Bunge heter de globala agribusiness­jättar som dominerar Brasiliens soja-handel, vars största ägare heter Vanguard, State Farm, BlackRock, State Street och T. Rowe Price. Andra jättar som USA-baserade Cargill och nederländska Louise Dreyfus dominerar spannmålshandeln. Och de största bankerna bakom agribusiness-industrin stavas BNP Paribas, JPMorgan Chase, Barcleys, Bank of America och Citigroup.
Bakom de stora köttindustribolagen JBS, Marfrig och Minerva står investmentbolag som Capital Group, BlackRock, Fidelity Investments och Vanguard med tunga investeringar, tillsammans med banker som Santander, JPMorgan Chase och Barcleys.
Nu har den undersökande journalisten Ryan Grim i The Inspector även avslöjat att Bolsonaros regering har gett bolagen Hidrovias do Brasil och Patria Investimentos, som båda ägs och kontrolleras av Wall Street-jätten Blackstone, en fortsatt nyckelroll i att slutföra privatiseringen, asfalteringen och utvecklingen av det gigantiska motorvägsprojektet B.R.-163. 
Syftet är att underlätta en fördubblad export av sojabönor denna väg, först på lastbil alltifrån Mato Grasso i söder rakt upp genom Amazonas regnskogar till en ny utskeppningsterminal ägd av bolaget i Mirituba vid Amazonfloden djupt inne i Amazonas, varifrån varorna sedan ska fraktas till Atlanten på pråmar.
Enligt ett uttalande av Blackstone leder effektiviseringen av transporterna till minskade utsläpp, medan utvecklingen i själva verket påskyndar avskogningen och förvandlingen av regnskog till jordbruksmark. 

Att detta har mött kraftigt motstånd från ursprungsfolk framgick så sent som i mars i år av klagomål från Hidrovias om att bygget sinkades av vägblockader. Enligt en artikel i Financial Times 2017 ökade skövlingen av Amazonas just i regionerna runt motorvägsbygget av B.R.-163 även under de år före 2014 då avskogningen i övrigt bromsades in, till exempel genom den myriad av sidovägar till nya hyggen som motorvägen ger upphov till. 
Hemblaägaren Blackstone kontrolleras av sin grundare, VD och huvudägare Stephen Schwarzmann, en av världens rikaste män. Han är också en av Donald Trumps närmaste vänner och största sponsorer, som ett tag var ordförande i Trumps företagarråd av Wall Street-direktörer (Strategic and Policy Forum), innan det föll isär efter Trumps famösa uttalande om den nynazistiska demonstrationen i Charlottesville (”mycket fina människor på båda sidor”). 
När Trumps stora skattesänkning höll på att utarbetas i december 2017 var Schwarzmann påpassligt värd för ett stödmöte där varje plats vid bordet kostade 100 000 dollar, vilket snabbt återgäldades av Trump genom att göra sänkningen av den högsta skattesatsen i den föreslagna skattesänkningen ännu större. Och när Bolsonaro själv besökte New York i maj sponsrades givetvis en stödgala för honom av ett Blackstoneägt företag, Refinitiv.

Medan kampen för att sätta stopp för Bolsonaro i första hand måste vara en uppgift för Brasiliens egna arbetande massor, fattiga och ursprungsfolk måste kampen mot profitörerna på Amazonas skövling vara global. När till exempel Expressen nu har avslöjat att Swedbank investerat två miljarder kronor i Blackstone och att även svenska pensionspengar investeras i globala finansjättars skövling av både Amazonas och Sibiriska barrskogar måste detta bidra till den unga klimatrörelsens radikalisering med udden mot kapitalismens hämningslösa jakt på profiter och gapande klassklyftor.
Kampen för en ny social bostadspolitik utan privata vinstintressen sporras nu av vetskapen om att samma bolag också hotar våra barns framtid på en beboelig planet.
De revolutionerande förändringar som krävs på mycket kort tid för att avvärja en apokalyptisk framtid kräver att de stora bolag och banker som annars driver oss mot en avgrund snarast övertas i samhällelig ägo.