FN-organet ILO har gjort en undersökning om diskriminering på arbetsmarknaden i länderna i Europa. Sverige är enligt rapporten det land där utlandsfödda har sämst chans att bli kallade till arbetsintervju.
Institutet för bostads- och urbanforskning visade i en undersökning att etnicitet är den mest förekommande diskrimineringsgrunden på bostadsmarknaden och det är särskilt finska romer och människor med muslimska namn som påverkas värst.
Detta är endast två men stora exempel på den vardagsrasism som finns.
Folkpartisten Jasenko Selimovic skrev en artikel på DN Kultur då han trots att han själv har mött den rådande rasismen menar att vi ”inte vet” utan vi ”väljer att tolka det som rasism”. Jasenko säger vidare att om polisen kallar dig för något rasistiskt kan det vara för att polisen i fråga har en dålig dag.
Det här är inget annat än ett sätt att i borgerlig anda vifta bort de strukturella problemen med att säga att du kan bli vad du vill, när du vill utan att bli stoppad av diskrimineringen. Jag tror inte att vi som under flera års tid har stått i alla möjliga köer i samhället utan framgång håller med.
REVA är ett exempel på hur långt rasismen kan gå i vår vardag. De tusentals poliser som utbildas in i REVA-projektet kan inte bemötas med att de alla har dåliga dagar. Vardagsrasismen måste bemötas med kollektiv kamp mot utvisningspolitiken, för asylrätten, för fler jobb och bostäder. Det är med denna kamp mot högerpolitikens attacker som vi kan uppnå verklig skillnad.
Minela Mahmutovic