”Bred (S)amling” – för att dölja eller lösa skolans kris?

2013-05-17 09:03:55


”Vad S har i kikaren bakom parollen ”förbättra lärarnas kompetensutveckling” är antagligen precis som Jan Björklund att i stället för högre lärarlöner föreslå fler men billigare karriärsteg i form lektors­tjänster, ökade individuella

Socialdemokraterna har svarat på de otaliga larmen om skolans kris med inbjudan till en nationell samling för lärar-yrket, som skickats till såväl lärarfacken som lärarhögskolorna, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Fri-skolornas Riksförbund. Därefter ska även regeringspartierna, V och MP inbjudas.

Den socialdemokratiska partiledningen vill enligt Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson (S), begränsa samtalen till frågor om lärar­yrket, lärarnas villkor och bilden av läraryrket. Därmed undviks de känsliga nyckelfrågorna om kommunaliseringen, friskolorna och det fria skolvalet.
Men vad som i realiteten har sänkt den svenska skolan på ett katastrofalt sätt är den nationella samling som fortfarande råder mellan S och rege­ringspartierna om ett nyliberalt systemskifte inom skolan och hela den tidigare offentliga sektorn, som drivits mer extremt än i något annat utvecklat land.
Så länge man inte är beredd att ompröva detta innebär en inbjudan till samling om läraryrkets status bara ett sken av handlingskraft, där man genom att fokusera på endast ett problem försöker dölja skolkrisens hela vidd och grundläggande orsaker – även om man också säger sig vilja lägga två miljarder kronor på mindre skolklasser under de första skolår­en och satsa lite mer på sommarskolor och läxhjälp än på ­administrativa krav.

Båda lärarfacken har redan tackat ja till inbjudan från S, medan regeringsalliansens utbildningsminister Jan Björklund passar med en uppma­ning till S om att först komma överens i den nu kraftigt försenade Fri­skolekommittén, där en uppgörelse om fortsatt grönt ljus för vinstdrivande skolbolag i utbyte mot några nya kvalitetskrav var snubblande nära. Något som Björklund menar har försvårats sedan S-kongressen i april upprepat sitt mycket begränsade krav från 2009 års kongress om att kommunerna ska få ett avgörande inflytande när en ny friskola vill starta.
Om den kommitté som samtidigt utreder kommunaliseringens konsekvenser i form av fri tolkningsrätt av skolans styrdokument och ekonomistyrning i fokus för landets 300 olika hårt pressade kommuner hörs inte ett knyst från något av riksdagspartierna.
Enligt de internationella PISA-jämförelserna har läsförståelsen försämrats hos både låg- och högpreste­rande elever, medan det är de lågpresterande som har tappat mest de senaste tio åren. Även i matematik har de svenska resultaten fallit från en topposition till en genomsnittlig EU-nivå. I naturvetenskapliga ämnen ligger Sverige idag till och med under OECD-genomsnittet – och i ­samtliga tre ämnen är det pojkarnas kunskaps­nivå som har försämrats mest.

Skolverkets senaste årsrapport 2013 berättar att skillnaderna mellan skolors genomsnittliga resultat nu har fördubblats de senaste 20 åren. ”Sverige utmärker sig i internationella jämförelser som ett land där både kunskapsresultat och likvärdig­het har försämrats under ­2000-talet”. Detta beror enligt Skolverket dels på alltmer skilda socioekonomiska förutsättningar hos föräldrarna och dels på alltmer olika påverkan från kamrater och lärarnas förväntningar i se­gregerade skolor.
Medan Skolverket mot denna bakgrund vill rikta fokus på såväl förbätt­rad likvärdighet som en förstärkning av läraryrket och en långsiktig skolpolitik som de tre viktigaste område­na för att höja resultaten i den svenska skolan – väljer alltså Socialdemokraterna att föreslå en nationell samling kring ett av dessa områden.
Under tiden fortsätter larmen att dugga tätt. Enligt en socialdemokratisk enkät bland lärarna i Stockholm anser en förkrossande majoritet att såväl tiden till det pedagogiska arbe­tet som resurserna till eleverna och läraryrkets status har minskat kraftigt. Inte mindre än 75 procent av de som svarat säger till exempel att tiden att utföra det pedagogiska arbetet har blivit klart sämre, medan 15 procent säger att det har blivit något sämre – knappast någon anser att det har blivit bättre.

– Vi blev chockade över att missnöjet bland lärarna var så kompakt. Vi visste att det fanns missnöje och att utvecklingen gått åt fel håll, men ­inte att det är så många som säger att det här inte går längre, säger Roger Mogert, socialdemokratiskt oppositions­borgarråd i Stockholm.
Och det kan snabbt bli ännu ­värre. Enligt en opinionsundersökning av Novus, som beställts av Lärarförbun­det, har andelen lärare som ­överväger att lämna yrket på två år ökat från 40 till 60 procent. Tillsammans med stora pensionsavgångar under de närmaste åren och få förstahandssökande till lärarutbildningarna betyder detta att dagens kris i skolan snabbt kan bli ännu mycket värre. Hösten 2013 tillkom det till exempel bara 25 nya NO/tekniklärare i hela landet! För varje år sjunker också andelen män stadigt i lärarkåren, en andel som nu är nere på en tredjedel.

Många lärare hyser en sund misstro mot Socialdemokraterna som inte bara öppnade utförsbacken med kommunaliseringen av skolan utan som också har haft alla möjligheter att satsa på att höja läraryrkets status med höjda lärarlöner, bättre arbetstider och andra villkor i SKL:s löneförhandlingar med lärarfacken.
Ändå hoppas fackledningarna uppenbarligen att de krissamtal om läraryrkets status som S nu bjuder in till ska leda till en ny möjlighet.
– Det kan vara bra att initiativet till samtalen nu kommer från ett oppositionsparti, då kan ­diskussionerna bli mer förutsättningslösa och att det inte blir så mycket budgetrestriktioner, säger Metta Fjelkner, ­ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Med de flerfaldiga och nyliberala tvångströjor som alla omfattas av S, som både statliga och kommunala budgetregler i ett Sverige av drastiskt sänkta skatter för rika, bolag och högavlönade, förkvävande regel­verk kring dagens ”industrimärkta” avtalsrörelser och hela kittet av kommunaliseringen, vinstdrivande skolbolag och friskoleanarkin, har ­facken mycket lite att hoppas på i form av en S-ledd samling för läraryrket och skolan.
Vad S har i kikaren bakom parollen ”förbättra lärarnas kompetensutveckling” är antagligen precis som Jan Björklund att i stället för högre lärarlöner föreslå fler men billigare karriärsteg i form av lektorstjänster, ökade individuella löneskillnader o s v. Något som inte lär lösa skolans kris.

Arne Johansson

FOLKKAMPANJEN FÖR GEMENSAM VÄLFÄRD

Lanseringsmöte: Torsdag 23 maj kl 18
ABF-huset i Stockholm, Sandlersalen
www.valfardskampanjen.se