I skuggan av eurokrisen utvecklas en inhemsk skuldkris. Kombinationen av låg ränta och stigande bopriser har dels blåst upp en jättelik bobubbla och dels gett upphov till att hushållens skuldbörda är rekordstor.På elva år har de svenska hushållens lån i banker och bostadsinstitut trefaldigats.
”Den snabba ökningen av hushållens skulder innebär risker för svensk ekonomi. De länder som haft en snabbt växande skuldsättning under 00-talet är också de länder som haft den svagste ekonomiska utvecklingen”, skriver Statens Bostadskreditnämnd (BKN) i sin senaste mark- nadsrapport, daterad maj 2010.
I de flesta andra länder sprack bobubblan när den globala ekonomiska krisen slog till 2008, men Sverige var ett undantag. Både bopriser och hushållens skuldsättning har fortsatt att öka. Bara i Nederländerna har skuldsättningen sedan 2000 ökat snabbare än i Sverige, noterar BKN.
Även bostadspriserna i Sverige har stigit mer än i andra länder. Sedan 1997 har bostadspriserna ökar med över 150 procent. Prisuppgången har varit nästan högst i världen.
Detta är en utveckling som snart kommer att vändas till sin motsats. Och ju större bubblan blir desto större risk för en kraschlandning. Hushållens skulder består till stor del av bo- lån (drygt 90 procent). Mätt i förhållande till den disponibla inkomsten (de pengar som hushållen har i sin hand) är skuldbördan idag lika stor som under 1990-talskrisen. Redan nästa år kan skuldkvoten, skulderna i förhållande till hushållens inkomster, vara 200 procent mot 135 procent i början av 1990-talet.
Det som skiljer mot 1990-talet är att räntorna är lägre och därmed har hushållens ränteutgifter ännu inte klättrat upp till samma outhärdiga nivåer som för nästan 20 år sedan. För många hushåll kommer enbart en mindre räntehöjning att bli en alltför tung börda att bära. Och eftersom nästan alla bolån är till rörlig ränta sätter varje räntehöjning sitt omedelbara avtryck.
En återgång till det BKN kallar ”normala räntenivåer” ökar hushållens samlade räntebetalningar med 55 miljarder kronor.
När lånen blir dyrare och svårare att betala av kommer också bopriserna att falla, kanske med så mycket som 20 procent.
Bankerna och bolåneinstituten har ägnat sig åt en hejdlös utlåning på hemmaplan för att kompensera för kreditförluster i exempelvis Baltikum. Hela 500 kronor i månaden ”är bankens vinst på ditt miljonlån. År 2009 tjänar bankerna sex miljarder på hushållens bolån”, skrev Göteborgs-Posten i fjol.
Bankernas inhemska utlåning bidrog i sin tur till att även under de senaste årens kris har storbankerna kunnat öka sin vinst på den verksamhet man bedriver i Sverige, men även detta har ett slut. Förutom en hotande inhemsk skuldkris dras också de svenska bankerna in i den pågående europeiska finans- och bankrisen. ”Nu slår skuldkrisen mot svenska bolånetagare. Hushåll med korta och rörliga boräntor tar smällen först. En månad med stigande räntetryck mot banksektorn, i skuldkrisens spår, har börjat få påtagliga effekter” (Dagens Industri den 27 maj).
Bankerna driver ingen välgörenhet, får de ökade kostnader kommer man att skicka räkningen till sina låntagare – hushållen.
Ett växande skuldberg som samtidigt bara blir dyrare gör det omöjligt för hushållen att fortsätta att konsumera i samma takt som tidigare. När bo- och lånebubblan spricker kan det bli inledningen till en ekonomisk nedgång i Sverige.
Vad som krävs för att motverka en sådan utveckling och för att rädda hushållen är ett omedelbart förstatligande av banker och bolåneinstitut, rätt för låntagare att omförhandla sina lån och skuldavskrivning samt ett stopp för bostadsrättsombildningar och en satsning på att bygga nya hyresrätter.
