Den 28 september sköt sig den före detta chefen för den chilenska militärdiktaturens säkerhetstjänst general Odlanier Mena till döds under en permission i sitt hem. Detta två dagar efter att Chiles president Sebastian Piñera meddelat att Cordilleraanstalten, det lyxfängelse han satt på, skulle stängas och fångarna överföras till ett något mindre bekvämt fängelse.Chilenska flyktingar i Sverige rasar nu mot att Chiles ambassadör i Sverige Horacio del Valle den 30 september skickat ett kondoleansbrev till generalens son Hernán Mena, som är Chiles ambassadör i Nicaragua, där ambassadören beklagar general Menas död och hyllar hans illdåd.
General Mena, som dömdes till tio års fängelse för en del av diktaturens blodiga terror, hyllas av Chiles Sverigeambassadör Horacio del Valle för sina ”extraordinära mänskliga, intellektuella och diplomatiska egenskaper… Tiden och historien kommer att tillerkänna honom den extraordinära roll han spelade som soldat och god människa till förmån för samförstånd, mänskliga rättigheter, fred och säkerhet i Chile”.
Vem var general Odlanier Mena? Som befälhavare för Rancaguaregementet i Arica på gränsen till Peru deltog general Mena i den så kallade Dödskaravanen, under befäl av brigadgeneral Sergio Arellano Stark. Denna samlade på order av Pinochet ihop fångar från hela landet, i Rancagua, Curico, Talca, Linares, Concepcion, Temuco, Valdivia, Puerto Montt och Cauquenes i södra Chile, förutom i La Serena, Copiapo, Antofagasta, Calama, Iquique och Arica Pisagua i norra delen av landet, varefter ett hundratal avrättades under hemska former.
Under befäl av general Mena dödades bland annat tre ledare för socialistpartiet, Oscar Codoceo Ripoll, Manuel Donoso och Julio Valenzuela, som enligt en officiell rapport om övergreppen mot de mänskliga rättigheterna under diktaturen avrättades den 20 oktober 1973.
Det är okänt exakt hur många som dödades under general Menas tid som högsta befäl i Rancaguaregementet. Men han skulle komma att begå fler brott.
År 1974 blev han chef för den militära underrättelsetjänsten (DIM). Efter ett mellanspel som ambassadör i Brasilien utsågs general Mena 1977 till chef för diktaturens nya underrättelsetjänst Central Nacional de Informaciones (CNI). Denna ersatte föregångaren Dirección de Inteligencia Nacional (DINA) efter att Pinochet tvingats utlämna dess chef Contreras till USA på grund av DINA:s terroristmord där på Allendes f d utrikes-, inrikes- och försvarsminister Orlando Letelier.
År 2007 dömdes general Odlanier Mena till tio års fängelse för sin roll i Dödskaravanen och avrättningen av de tre socialistiska ledarna i Arica. General Mena har däremot varken åtalats eller dömts för att han under sin tid som CNI-chef samordnade och övervakade ”Operation TV-avlägsnande” i slutet av 1978 och början av 1979. Operationen gick ut på att dölja morden på politiska fångar genom att gräva upp deras kroppar från massgravar, varefter några kastades i havet och andra brändes i ugnar och plåtfat. Bland de kroppar som grävdes upp och försvann fanns president Salvador Allendes livvakter, som blev tillfångatagna den 11 september 1973 i La Moneda.
När kondoleansbrevet från Chiles ambassadör i Sverige avslöjats av nättidningen El Mostrador samlades chilenska flyktingar torsdagen den 10 oktober till protest framför den chilenska ambassaden på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Demonstranterna reser kravet på att Chiles ambassadör Horacio del Valle ska avsättas och i alla mördade kamraters namn även förklaras ”persona non grata” (icke önskvärd) av den svenska regeringen.
Men utrikesminister Carl Bildt tvår sina händer genom att i ett svar på en interpellation i riksdagen från Amineh Kakabaveh (V) hävda att kondoleansbrevet bara är ett brev från en ambassadör till en annan, som Sverige inte har någon anledning att kommentera.
Det är en linje som inte accepeteras av chilenare i Sverige, som därför planerar nya demonstrationer varje torsdag till dess att kraven har hörsammats.
Adolfo Ovalle
