Den borgerliga regeringen föreslår en extra satsning på äldreomsorgen fram till 2010. Dels vill man satsa 1,35 miljarder kr extra per år. Till detta kommer 500 miljoner i investeringsstöd för ny- och ombyggnationer av äldreboenden. Regeringen vill också införa en ”fri valreform”, där äldre ska kunna välja utförare av äldreomsorg. Till sist ska man införa ett kvalitetsmätningssystem, där man ska kunna jämföra olika kommuner och enheter, men kanske också ned på individnivå. Frågan är om satsningen motsvarar det allvarliga läget inom den krisdrabbade äldreomsorgen?
De ekonomiska behoven inom äldreomsorgen måste ställas mot bakgrunden av de senaste årens nedskärningar och det ökande antalet äldre. Från 1980 till 2004 minskade andelen över 80 år med hemtjänst från 34 till 20 procent. Var fjärde brukare får dessutom i praktiken mindre än 40 procent av den vård de beviljats. Idag genomförs två tredjedelar av äldreomsorgen av anhöriga.
För lite – för sent
Samtidigt ökar antalet äldre. 2010 börjar de stora barnkullarna från mitten av 1940-talet att gå i pension. Från 2000 till 2010 ökar antalet personer mellan 65 och 79 år med 150 000 (12 procent).Dessutom krävs kraftiga lönehöjningar för äldreomsorgspersonalen för att trygga tillgången på kompetent personal.
Mot bakgrund av detta framstår 1,35 miljarder kr per år som en alltför liten satsning. 1,35 miljarder motsvarar mindre än en procent av de totala utgifterna för äldreomsorg och äldrevård. Totalt kostar äldreomsorgen cirka 80 miljarder kr per år för Sveriges kommuner. Landstingen lägger ut 78 miljarder för vård av äldre. Bara kompensation för pris- och löneökningar i kommunerna kommer att kräva cirka 1,5 miljarder per år (Sveriges kommuner och landsting).
I valet 2002 lovade socialdemokraterna att nya äldrebostäder skulle byggas, men antalet platser i särskilda boenden minskade med över 18 000 mellan år 2001 och 2005. Neddragningen har skett i samstämmighet mellan s och allianspartierna.
De 500 miljoner kronorna i investeringsstöd motsvarar heller inte behoven. 500 miljoner räcker nämligen inte till mer än cirka 500 nya sjukhemsplatser.
Många kommuner vill dessutom inte investera i särskilda boenden, då det är billigare att vårda i hemmet.
Regeringen vill också via en så kallad ”fritt val-reform” öka antalet vinstdrivande företag inom äldreomsorgen. I Danmark, där ett liknande system genomfördes 2003, har hittills 3 procent av de äldre valt privata företag när det gäller den person-liga omsorgen.
Avskräckande erfarenheter
En stor del av de pengar som regeringen avsatte till kvalitetsförbättringar på området gick åt till de organisationsförändringar som ”fritt-val-reformen” krävde, säger danska Christine Swane, som forskar om äldres livssituation, till Dagens Nyheter.Erfarenheterna från det svenska friskolesystemet avskräcker. En utredning från LO har visat att kostnaderna för kommunerna ökar med 25 000 för varje elev som söker sig till en friskola.
Risken är överhängande att ”fritt val-reformen” kommer att innebära ökad byråkrati istället för ökad personaltäthet.
Kraftfull satsning krävs
Helt klart är att det krävs en kraftfull nysatsning på äldreomsorgen. Regeringens förslag kommer dock inte att lösa problemen inom äldreomsorgen – snarare förvärra dem.En kartläggning över behoven av fler anställda, ökad personaltäthet och fler platser på särskilda boenden borde göras i varje kommun i samarbete med äldreomsorgens personal, anhöriga och brukare.
En verklig plan för bättre äldreomsorg skulle kräva att delar av företagens vinster användes inom äldreomsorgen.
Patrik Brännberg
