foto: Anders Wemmert
En av de dagliga manifestationerna utanför regeringsbyggnaden i Köpenhamn för två veckor sedan.
Danmark kan stå inför storkonflikt i offentliga sektorn. Efter tre veckors intensiva förhandlingar är ingen av de tre stridsfrågorna lösta. De offentliga facken har hög beredskap för konflikt.
Statens medlare ingrep när en storstrejk med närmare 100 000 anställda följd av en masslockout av över 400 000 bara var några dagar från att inledas. Varslen sköts först upp i 14 dagar och när den tiden gick ut, den 18 april, i 14 dagar till.
Konflikten är ett resultat av decennier av nedskärningar och försämringar av de offentliganställdas villkor. Högerregeringen, med stöd av Socialdemokraterna, vill nu driva igenom ytterligare försämringar. Detta samtidigt som Danmark är mitt i en högkonjunktur efter 10 år av sänkta reallöner.
Inför årets avtalsrörelse, OK 2018, har fackföreningarna samlats i en unik solidaritetsallians, en ”musketöred” som 51 fackförbund inom kommuner, landsting och stat står enade bakom. Det är en enighet som har vuxit fram ur fackliga kampanjer för välfärden de senaste åren.
Trots intensiva förhandlingar, inklusive nattmanglingar, har vi ”fortfarande inte något genombrott, varken på lunchrasten, lärarnas arbetstider eller löneramen”, kommenterade de kommunanställdas toppförhandlare Anders Bondo Christensen måndag den 23 april.
Lunchrasten handlar om en matrast med betald lön, som de danska statsanställda har haft sedan 1921, men som de offentliga arbetsgivarna (politikerna) vill avskaffa. Lunchrasten är på 29 minuter och den anställde kan inte gå ifrån arbetsplatsen.
Politikerna menar att det inte är en avtalsfråga, utan mer en kutym som kan avgöras lokalt. Facken menar med rätta att matrasten är en rättighet och att om den tas bort innebär det en lönesänkning. Det har funnits förslag på att frågan ska läggas åt sidan, men så har inte skett. Flera borgerliga debattörer menar att den ska avgöras av motsvarigheten till Arbetsdomstolen.
Den andra hårda stridsfrågan är lärarnas arbetstider som sedan den stora lockouten av lärarna 2013 regleras av lagar, inte avtal. Lärarnas arbetstider har därmed drastiskt försämrats, samtidigt som regeringen (2013 var det Socialdemokraterna) körde över facket med en lag. De andra facken stöder kravet att lärarnas arbetstider ska avgöras i avtal.
Det handlar också om lönerna. Rekordstora bolagsvinster och aktieutdelningar visar att det finns pengar. Facken kräver därför löneökningar som garanterar ökade reallöner, för första gången sedan krisen 2008-09. Arbetsgivarna verkar ha höjt sina bud något, men har inte accepterat fackens krav.
Fackföreningarnas dagliga mobiliseringar har fortsatt, parallellt med förhandlingarna. Varje dag samlas hundratals utanför medlarnas kontor, med fanor, kaffebord, vatten, mat och frukt. Sedan i fredags, den 21 april, är fanborg där dygnet runt, nu med toalettvagn, en gasugn och tält. Här finns förskollärare, sjuksköterskor, lärare och alla kategorier av offentliganställda.
På fredagen genomfördes också en stödfest med 5 000 deltagare. Efter festen gick tusen i ett fackeltåg till medlarnas kontor och fick starka applåder av köpenhamnsborna längs vägen.
Aktiviteten och kampviljan har bara ökat under förhandlingarna. Så gott som varje dag är det demonstration i någon stad.
När detta skrivs, den 24 april, varnar flera borgerliga röster för en storkonflikt.
Statens ökända chefsförhandlare, innovationsminister Sophie Løhde från högerpartiet Venstre, kommenterade på måndagen (23 april) att det såg mycket mörkt ut.
Den borgerliga dagstidningen Berlingske citerar flera forskare som tror att medlaren kommer att säga att det finns något att förhandla om.
I så fall kommer strejken att inledas tisdag den 8 maj och lockouten den 12 maj. Då finns möjligheten att regeringen griper in, och antingen förlänger det gamla avtalet eller gör arbetsgivarnas bud till lag. Det har hänt i tidigare konflikter och strejker i Danmark. Arbetsgivarna har också bäddat för det med det rekordstora lockoutvarslet som i praktiken kommer att stanna hela Danmark.
Oavsett vad regeringen gör kommer den att mötas av starkt motstånd. Facken har stärkts, och opinionen har vänts mot regeringen – och mot Socialdemokraterna som stöder den.
UPPDATERING 25 APRIL: De tre stora LO-förbunden i Danmark skrev på avtal för regionerna (landstingen) igår. Det gäller för 40 000 av 120 000 i regionerna, till exempel inte för sjuksköterskorna. Den hårda avtalsrörelsen i handlar om över 700 000, i kommuner, regioner och stat.
Att skriva under nu är att svika den solidariska allians (musketöreden) som facken har samlats kring. Om argumentet är att arbetsgivarna har backat skulle facken naturligtvis vunnit mer om de stått samman. Avtalet splittrar i ett läge där de var på frammarsch. Återstår att se vad som händer i resten av avtalsrörelsen och följa debatten i de danska facken.
