Danmark idag – Sverige imorgon?

2006-10-11 15:01:05




Massprotesterna i tio danska städer 3 oktober var en uppvisning i styrka. Höstens proteströrelse mot nedskärningar är den största sedan påskstrejkerna 1985 mot den dåvarande danska högerregeringen.

Det är regeringens krav på nedskärningar i kommunerna som har provocerat fram de massiva protesterna.
Det är tydligt att den danska arbetarklassen vill sätta dagordningen. Kampviljan kan ses i de omfattande strejker, blockader och ockupationer som sprider sig över Danmark.
”De centrala delarna av Köpenhamn förvandlades på tisdagen till en jättelik politisk arena. Politiken flyttade under några timmar bort från folketinget i Christiansborg och ut på gatorna”, rapporterade Sydsvenskan 4 oktober.
Mest avancerade var protesterna i Århus, med flera veckors återkommande strejker. Den 12 september var 12 000 ute på gatorna i Århus.
Sedan dess har det varit dagliga demonstrationer. Till exempel demonstrerade 7 000 ungdomar mot stängningen av ”Huset”, ett kulturhus och bibliotek, den 20 september.
På protestdagen 3 oktober demonstrerade 30 000 i Århus.
– Stämningen var fantastisk, gatorna var igenproppade. Från alla håll sågs massiva tåg med tusentals människor, men de var inte demonstrationer: det var folk på väg till demonstrationen, säger Patrik Hooghwinkel som var i Århus tillsammans med undertecknad för Offensivs räkning.

Strejker för välfärd

I samband med demonstrationen gick strejken inom barnomsorg och fritids i Århus in på sin tredje vecka. Den avbröts i måndags (9 oktober), men på andra håll fortsätter strejkerna.
Elever och studenter hade blockerat och ockuperat gymnasieskolor och universitet.
– De franska studenterna och löntagarna visade vägen när de vann kampen om välfärden (läs mot CPE). Det kommer vi också att göra i Danmark, säger en student som varit ledande i ockupationen av sitt universitet till Offensiv.
På många skolor har avancerade kampmetoder etablerats och demokratiskt valda kommittéer styrt. På en gymnasieskola som CWI besökte den 3 oktober hade man demokratiskt valt arbetskommittéer på stormöten. Efter en omröstning stödde 85 procent en ockupation. På morgonen samlades 350 elever och diskuterade fram arbetssätt. En grupp på 190 elever tog på sig uppgiften att blockera skolan och banderoller hängdes ut genom fönster. Samtidigt etablerades en workshop där banderoller och liknande tillverkades. Sedan gick man gemensamt till demonstrationen.
– Regeringen visar en stor arrogans mot rörelsen. Nu måste det användas hårdare metoder än bara demonstrationer. Vi har fått nog, så därför ockuperas skolan, säger en elev till Offensiv.
Kampmetoderna i Århus har spridit sig och i Köpenhamn ockuperades den 3 oktober 15 gymnasieskolor. 25 nätverk organiserade av föräldrar blockerar daghem, en protestaktion som föräldrarna själva tror kommer att bli än mer omfattande.

Högerns arrogans

Men statsminister Anders Fogh Rasmussen låtsas vara oberörd och när folketinget (danska riksdagen) öppnades 3 oktober sa han att det inte blir mer pengar till kommunerna, trots protesterna.
Dagen innan hade han i dansk radio sagt att det ”är bara socialistiska bråkmakare” som demonstrerar.
– Jag har aldrig sett mig som socialist, men när mina barn drabbas av högerpolitiken och stadsministen då ser mig som socialist när jag försvarar mina barn så är jag kanske det, säger en journalist Offensiv träffade på morgonen i Århus.

Trappa upp

Nu måste rörelsen snabbt avancera framåt. Eftersom regeringen ännu inte gett vika, måste arbetarklassen gå på offensiven. Rörelsen borde resa krav på regeringens avgång och att bygga ett nytt alternativ till den. Men lokala strejker och demonstrationer kan inte ensamt fälla regeringen. Strejker och blockader behöver spridas och samlas till en ny protestdag som stannar Danmark.
Kampen bland arbetare och unga i Danmark har öppnat upp för en ny period av klasskamp, något som Sverige förhoppningsvis kan dra nytta av i kampen mot den nya högerregeringen.
Kristofer Lundberg