Danmark: Uppror mot nedskärningar

2006-09-27 13:30:59




Efter massdemonstrationerna den 17 maj har ett kommunalt uppror mot nedskärningar inletts i Danmark. Strejkerna och demonstrationerna har varit många i höst och den 3 oktober samlas protesterna i gemensam aktion när folketinget, den danska riksdagen, öppnas.

I Århus, Danmarks näst största stad, råder för närvarande en total strejk inom barn- och fritidsomsorgen sedan slutet av förra veckan.
Deras strejk har följts av strejker från både lärare och elever, vidare har föräldrar i Århus blockerat ingången till barnstugorna .
”Också socialsekreterarna är på krigsstigen. Omkring 600 socialsekreterare i Århus la på fredagen ned arbetet i protest mot nedskärningarna inom social- och sysselsättningssektorerna… Att också socialsekreterarna går ut i strejk ökar nu pressen på kommunen att omförhandla och omfördela budgeten som beslutades för en vecka sedan. Sparkravet på socialförvaltningen lyder på 68 miljoner kronor och så stora besparingar kommer otvivelaktigt att leda till indragningar på antalet tjänster”, rapporterade Helsingborgs Dagblad 23 september.
Varje dag under de senaste veckorna har Danmark skakats av strejker, demonstrationer och andra protestaktioner. Inte minst i Århus har aktionerna avlöst varandra.
Den 12 september genomfördes en stor demonstration i Århus. 15 000 tågade mot nedskärningar i välfärden.
Samma dag genomfördes demonstrationer också på andra håll i Danmark.
Den danska statsbudgeten har ett överskott på mer än 80 miljarder danska kronor (nästan 100 miljarder sv kr) och skatteinkomsterna ökar dessutom snabbare än vad regeringen vågat hoppats på till följd av den rådande högkonjunkturen. Sannolikt har regeringen medvetet underskattat skatteinkomsternas utveckling.
Men högkonjunkturen märks inte i den offentliga verksamheten.

Kommunal svångrem

Regeringen har vägrat ge kommunerna de medel som krävs, utan kräver istället att verksamheten skärs ned.
Den kommunala verksamheten har bara fått öka med 0,6 procent per år sedan 2003 (mot 1,6 procent perioden 1998-2001) jämfört med samhällsekonomin i övrigt som vuxit med 3 procent. Kommunerna behöver växa med cirka 3 procent per år för att klara att upprätthålla verksamheten och möta de växande behoven av vård, omsorg och skola.
Danmarks högerregering – en koalition mellan Venstre och Konservative Folkeparti (folkpartiet och moderaterna) – som styr med hjälp av rasistiska Dansk Folkeparti, kräver att kommunernas utgifter 2007 blir desamma som 2005. Resultatet är stora nedskärningar inom exempelvis barn- och äldreomsorg, fritids, skola, bibliotek och att ännu fler kommunanställda förlorar sina jobb.

Vägra skära ned

Regeringen vill tvinga kommunerna att skära ned minst fyra miljarder danska kronor nästa år (5 miljarder sv. kr), enligt en sammanställning av Socialistisk Folkeparti (som kan liknas vid vänsterpartiet). Den listan är dock långt ifrån fullständig eftersom alla kommuner ännu inte redovisat sina nedskärningsplaner.
Högerregeringens tvångsåtgärder (utgifts- och skattetak, indragna bidrag o s v) för att pressa fram nedskärningarna utgör en del av den nyliberala offensiv som högern och arbetsgivarna inlett mot arbetare, unga och gamla. En annan del i den offensiven är de ständiga attackerna mot flyktingar och invandrare. En tredje är till exempel arbetsgivarnas krav på att förlänga arbetstiderna.
Regeringens politik har i allt väsentligt fått socialdemokraternas stöd. Strax innan sommaren gjorde socialdemokraterna en uppgörelse med regeringen som innebär bland annat försämrade pensionsvillkor. Även Dansk Folkeparti och Radikale Venstre (ett traditionellt borgerligt parti) ingick i den uppgörelsen. Särskilt villkoren för förtidspension (efterlön ) försämras. Socialdemokraterna försökte efteråt skryta med att man lyckats mildra en del av regeringens nedskärningsförslag. Men att regeringen drog tillbaka en del av sina tidigare förslag om försämringar för arbetslösa och sjuka berodde på kampen och att över hundratusen människor (en av 50 i Danmark) gick ut på gatorna 17 maj.
Regeringens attacker kan bara svaras med kamp.
”Mer pengar från statens budget – för ett kommunalt uppror”, lyder det självklara kravet. Bakom kravet står fackföreningar, student- och elevorganisationer samt olika lokala kampanjorganisationer.
Protestdemonstrationerna 3 oktober har chans att bli minst lika stora som 17 maj.
Tisdagen 3 oktober kommer demonstrationer att genomföras på minst sex orter – det kan bli fler. 12 oktober genomförs en demonstration mot kommunala nedskärningar i Tønder.
Efter demonstrationerna gäller det för proteströrelsen att vara beredd att trappa upp kampen om regeringen inte ger vika. Redan den 3 oktober borde ett nytt datum föreslås för gemensamma aktioner, där demonstrationerna backas upp av en endags proteststrejk för att stanna Danmark. Detta skulle kunna innebära att rörelsen kan ta ett nytt steg framåt och att fler kommuner ansluter sig till upproret och står fast vid sina löften att inte skära ned.

Liverpools kamp

Liverpools kamp mot Thatchers regering i Storbritannien 1983-87 är ett exempel på vad som kan uppnås om organiserade masskampanjer genomförs för mer pengar till kommunerna.
Under de fyra år som Liverpool styrdes av en socialistisk majoritet, i vilken Militant Tendency, dagens Socialist Party (CWI i England och Wales), ingick, byggdes 5 000 nya kommunala bostäder i Liverpool, fler än i alla andra kommuner tillsammans. Detta skapade 12 000 nya arbetstillfällen inom byggnadssektorn.
Kommunalarbetarnas minimilöner höjdes och arbetstiden förkortades.
Detta var möjligt genom kamp, demonstrationer och strejker mot regeringen, vilket tvingade Thatcher att ge tillbaka en del av de miljoner regeringen stulit från Liverpool.
Välfärd till alla betyder att kommunerna måste vägra skära ned. Fortsatta massaktioner kan tvinga regeringen till reträtt, det visar den 17 maj.
Kampen idag skapar förutsättningar för att forma ett politiskt alternativ till såväl regeringen och dess stödparti Dansk Folkeparti som till socialdemokratins högerpolitik.

Nästa steg

De som står bakom dagens kampanj bör uppmana till en rikskonferens för att diskutera hur man ska forma ett politiskt alternativ som kan utmana regeringen och nedskärningspolitikerna i nästa val.
Ett politiskt alternativ som har sin grund i kampen skulle ha möjlighet att förena den socialistiska vänstern, fackliga aktivister, representanter från elev- och studentrörelsen och andra i något som skulle kunna utvecklas till ett nytt kämpande arbetarparti mot högerpolitik och rasism.
Per Olsson

  • Stoppa nedskärningarna och privatiseringarna – mer pengar till kommunerna.
  • Vägra acceptera regeringens tvångsåtgärder – inga kommunla nedskärningar eller avskedanden.
  • Förbered nya aktioner – en riksomfattande protestdag med strejker och demonstrationer.
  • Riv upp försämringarna av pensionerna.
  • Stoppa rasismen – gemensam kamp för vård, omsorg och skola.
  • Återinför rätten till asyl.
  • Bort med nedskärarpolitikerna.
  • Ut med Rasmussens regering – för en arbetarregering och socialistisk politik.
  • Låt kampen bli början till ett nytt politiskt alternativ – ett kämpande, demokratiskt arbetarparti för välfärd till alla.