Offensiv har pratat med sjuksköterskor som varit strejkvakter utanför Sunderby Sjukhus och på korttidsboendet Fyren i Luleå.Sofie Norén och Eva Sjölund vid Sunderby sjukhus börjar med att prata om det stora stöd som finns för strejken.
– Alla som har gått in här idag har varit jättefina, en del stannar och pratar och en del säger ”Heja!”. Det är jätteviktigt för oss att känna att folk stödjer oss, berättar Sofie Norén.
– Löneupprorets krav på 5 000 kronor är ju egentligen bättre. Vi skulle börja högre upp, anser Eva Sjölund.
– Men förhoppningsvis är vi hårda nu och får igenom 1 700 kronor i lönelyft, tillägger Sofie Norén.
Det verkar inte finnas några tveksamheter om att det finns pengar till att betala högre löner.
Finns pengar
– Jag vet en strålande lösning. Företag som Vattenfall, LKAB och så vidare borde vara tvungna att ge en del av sina vinster till vård, barn och omsorg. Man brukar säga att vi kostar pengar och inte producerar något, men vi hjälper ju dom som jobbar inom till exempel industrin och skapar vinster genom att de kommer tillbaka till arbetet, säger Eva Sjölund.Eva berättar hur felaktigt media rapporterar om lönenivåerna:
– I media har vår medelinkomst ökat under strejkens gång. I början sa man att vi hade 22 000 kronor i månaden, nu säger dom 26 000 kronor i månaden. Jag undrar ju var de siffrorna kommer ifrån.
Positivt bemötande
Utanför det stängda Fyrens korttidsboende agerar Marie Sundén, 51 år, och Gun Andersson, 49 år, strejkvakter.– Alla vi träffat är positiva, jag trodde det skulle vara mer motstånd, säger Marie Sundén.
– Det är så många som kommer till korttidsboendet och nu har vi stängt. Det blir förstås väldigt kännbart.
– Lönekraven får inte vara lägre, en nyutbildad sjuksköterska har 19 000 kronor i månaden och efter 36 år får man 25 000 kronor. Det visar landstingets syn på utbildad, kvalificerad personal, fortsätter Marie.
– När medellönen räknas ut tar man med chefer och alla. Det blir fel, de flesta jobbar på vårdavdelningar och får aldrig över 25 000 kronor, säger Gun Andersson.
– Idag måste man ofta ta studieskulder. Jag ångrar inte en sekund att jag blev sjuksköterska, men jag förstår om många inte tycker det är värt det. Idag har många vårdavdelningar vakanta tjänster. Det råder en brist på personal, säger Gun Andersson avslutningsvis.
Karin Wallmark
