foto: hupdiggs / Flickr CC
Mat finns för att mätta hela världens befolkning. Ändå svälter stora delar av jordens befolkning.
Näst intill varje år slår julhandeln alla tidigare försäljningsrekord. I snitt spenderar vi över 1 400 kronor mer i december än under övriga månader. I år förväntas framför allt klädförsäljningen och maten att stå för den ökande handeln.
Enligt FN slängs en tredjedel av all den mat som produceras och matsvinnet finns i alla led; vid produktionen, försäljningen och i hushållen.
Livsmedelsproduktionen kräver enorma resurser och i Sverige står den för ungefär 50 procent av övergödningen och 20-25 procent av klimatpåverkan.
I Sverige kasseras 400 000 ton mat varje år innan den ens når butiken. Koldioxidutsläppen för produktionen av den mat som slängs beräknas i Sverige vara 2 miljoner ton per år.
Matsvinnet ser olika ut i olika delar av världen. I fattigare länder är det framför allt i produktionsledet som matsvinnet uppstår, i brist på utbyggd infrastruktur och möjligheter till kylning.
I Sverige är det dock främst hushållen som är den stora boven i dramat. 107 kilo mat slängs per person och år i avlopp och sopor. Av det som hamnar i våra avlopp är 40 procent kaffe eller te och 25 procent mejeriprodukter. Alla tre är resurskrävande livsmedel att producera. 900 liter vatten går åt för att få fram en enda liter mjölk och 140 liter för en kopp kaffe.
De tre viktigaste anledningarna till att maten skrapas från tallrikarna ner i soporna eller rinner ner i vasken är att det har blivit över, är gammalt eller har passerat bäst före-datumet.
En högre levnadstandard i kombination med hög stress i vardagen och minskad kunskap inom livsmedelshantering gör att mat som fortfarande skulle vara tjänlig som föda istället blir avfall. Att återvinna maten som till exempel biogas istället för att äta den tillvaratar bara en liten del av de resurser som krävts vid produktionen.
Samtidigt som mycket av den producerade maten slängs tar delar av världens majs, soja och veteproduktion en omväg via djuren i form av foder. Det krävs 10 kilo foder för att producera ett kilo kött och jordbruksmark som skulle kunna användas till att odla matgrödor används istället till djurfoder.
Det krävs mellan 20 till 50 gånger mer vatten för att producera ett kilo kött som för att producera ett kilo grönsaker. Kött är den livsmedelsgrupp som står för den största andelen växthusgaser, två till åtta ton per person och år i Sverige. Idag är en av nio människor undernärda.
Globalt är undernäring en större hälsorisk än vad AIDS, turberkulos och malaria är sammantaget. 3,1 miljoner barn under fem år dör årligen på grund av undernäring och samtidigt produceras det mer mat än vad som skulle behövas för att mätta hela världens befolkning. Detta gör livsmedelsproduktionen till en planerings- och fördelningsfråga.
Vi kan lukta och smaka. Vi kan ignorera bäst före-datum och äta våra rester, men vi kommer inte ifrån att den verkliga förändringen kommer att ske när vi ställer om matproduktionen till en efter våra behov miljövänlig och planerad industri. ■
