Det svarta guldet – till vilket pris?

2010-06-24 13:11:00




”Många tror att stora oljebolag bara är giriga, men det stämmer inte på BP. Vi bryr oss verkligen om småfolket (the small people)”, sa BP:s ordförande Carl-Henrik Svanberg efter mötet med president Obama den 16 juni. Det finns stora anledningar till att betvivla Svanbergs illa formulerade ”ursäkt”.

BP har hela tiden försökt tona ner och dölja omfattningen av oljekatastrofen i mexikanska golfen. Bolagets vd, Tony Hayward, kallade först läck­an för ”pytteliten” och ”mycket begränsad”, men upp till 100 000 fat olja per dag befaras läcka ut och ”medan oljan flödar ur djupet i Mexikanska bukten hyr BP in vakter för att hindra media att rapportera om skadorna på Louisianas stränder” (Ny Teknik den 17 juni).
Den tjocka oljan både sjunker till havsbotten och lägger sig på havsytan för att sedan flyta in mot land. Oljan är ett hot mot både människor och miljö.
Tusentals fåglar har hittills dödats eller blivit dödligt skadade av oljan. Fåglar som får olja på sig kan varken flyga eller dyka och drunknar därför ofta, eller fryser ihjäl då de nedoljade fjädrarna inte lyckas isolera värmen.
Om oljan fortsätter att spridas ho­tas hela arter, däribland den tidigare utrotningshotade bruna pelikanen.
Andra utsatta arter är havssköldpaddorna som nu går upp på stränderna för att lägga ägg.
I Louisianas känsliga träsk- och våtmarker tränger nu den giftiga oljan in och hotar det rika fiskevattnet och människorna som lever där. För varje dag blir de röda prickarna över kartan som visar vart oljan spridits allt fler.
Några som drabbas hårt av katastrofen är houmaindianerna som i generationer har levt på fiske i området.
– Det är vi som kan de lokala förhållandena, här vet vi allt om vattenvägarna, hur strömmarna går och var ostronbankar och krabbor finns. Men BP frågar inte oss, de har inte visat sig här. Följden är att det inte har lagts ut några skydd alls för våra våtmarker, så om det blåser upp kommer oljan att komma in här utan hinder. Men det är som det har varit hela tiden: ingen lyssnar på oss, medan vi bara kan sitta här och se vår kust försvin­na, säger Clarice Frilouxs till Dagens Nyheter den 13 juni.

Den internationella naturvårds­organisationen IUCN skriver: ”Uppskattningsvis 90 procent av fisk och skaldjur från Mexikanska golfen är producerad i Louisianas, Mississippis och Alabamas träskmarker. Mer än 130 000 jobb beräknas bli direkt påverkade av utsläppet. Den omedelba­ra kostnaden för Louisianas ekono­mi har fastställts till mer än 4 miljarder dollar (cirka 31 miljarder kronor), men de verkliga kostnaderna för ekosystem och försörjningsmöjligheter kom­mer att bli mycket högre”.
Kontrasten mellan de krisdrabba­de invånarna i området och de ignoranta och handfallna ledarna på BP skulle inte kunna vara större:
Carl-Henrik Svanberg, ordförande i BP:s styrelse, påbörjade krisarbetet med att åka på lyxsemester i Thailand med sin sambo. Från dag ett dröjde det hela 57 dagar innan Svanberg trädde fram och bad om ursäkt till ”the small people”.
Några dagar senare flydde vd:n Tony Hayward fältet till en segelbåtstävling i södra England, där han deltog med sin lyxyacht värd drygt två miljoner kronor.
– Jag önskar att vi kunde få en le­dig dag från oljan, sa tatueraren Bob­by Pitre i Larose i Louisiana till AP.
”Enligt en undersökning anser sex av tio amerikaner att BP måste stå för alla ekonomiska kostnader för oljeläckan även om den multinationella jätten går omkull på kuppen” (DN den 16 juni).
Omfattande kritik har även riktats mot USA:s president, där ”71 procent anser att Obama inte varit tillräckligt hård gentemot BP” (Dagens Nyheter den 16 juni).

Efter Svanbergs med fleras möte med Obama i förra veckan har BP bland annat lovat att det inte kommer att bli någon aktieutdelning i år samt att man kommer att sätta upp en specialfond på cirka 160 miljarder kronor. BP har lovat att betala ”alla be- rättigade ersättningskrav” och enligt dem själva, den 19 juni, har 31 000 checkar betalats ut – knappt hälften av antalet mottagna ”claims” – under de senaste sju veckorna.
I samband med ordet ”berättigat” finns det dock ett kryphål, avslöjade Expressen följande dag.
Enligt amerikansk lag finns det ett tak för högsta ersättning för ekonomisk skada vid oljeutsläpp på endast 75 miljoner dollar (580 miljoner kronor) – en struntsumma när 130 000 människor beräknas förlora jobbet, stora naturområden förstöras, vatten förgiftas och flera arter riskerar att dö ut.
Obama må till slut ha pressats till stora ord mot oljejätten i förra veck­an, men bara en månad före läckan presenterade Obamaadministrationen planer på att utvidga djuphavsborrningen.

I kölvattnet på
Deepwater Horizon-läckan har jakten på det svarta guldet hamnat under lupp, eller åtminstone under ett förstoringsglas.
I Nigerdeltat i sydöstra Nigeria äg­ motsvarande en Exxon Valdez-läcka rum varje år.
”Resultatet är att människor som bor i de oljeproducerande områdena måste dricka, laga mat med och tvätta sig i förorenat vatten; de äter fisk som förorenats av olja och andra gifter – om de har tur nog att alls få tag på fisk eftersom oljeföroreningarna påverkat fiskebeståndet – och marken som de använder för jordbruk förstörs”, skriver Amnesty.
Likaså läcker mängder av olja ut i området Khanty-Mansiysk i västra Sibirien i Ryssland.
– Varken regering eller oljebolag har något intresse av att stoppa vad som händer, säger Jonas Fejer, marinbiolog och ansvarig för oljeskadegruppen på IVL, till Svenska Dagbla- det den 15 juni.
Att politiker och storföretag sitter i samma båt visas inte minst av den brittiska finansministern George Osbornes uttalande:
– Premiärminister David Cameron har gjort klart att vi behöver konstruktiva lösningar och att vi [USA:s regering] måste komma ihåg det ekonomiska värde som BP tillför människor i Storbritannien och USA.
De människor som BP tillför ett värde är inte främst de som ”sysselsätts” inom oljeindustrisektorn, utan framförallt den klass som berikar sig på att exploatera dessa arbetare samt miljön, människorna och djuren i området.
Explosionen på Deepwater Horizon, som har skapat ”oljeindustrins Tjernobyl”, reser det livsavgörande i­frågasättandet av hela industrins exi­stensberättigande. Den internationel- la naturvårdsorganisationen IUCN (Inernational Union for Conservation of Nature) kräver t ex ett omedelbart stopp på utvinning av olja och gas. ”Övergången till ren energi måste börja nu”.
En övergång till en miljövänlig husållning och energipolitik, som är så akut, är endast möjlig om oljebolagens makt och vinstjakt bryts.
”Problemet är inte bara BP, utan hela den vinstdrivande energisektorn. Vi kan förvänta oss fler katastrofer som BP-utsläppet om den privata sektorn lämnas åt sig själv, för att inte tala om miljökrisen med den globala uppvärmningen som orsakas av det fortsatta beroendet av fossila bränslen”, säger Socialist Alternative (CWI i USA) i ett flygblad.

Socialist Alternative reser följan­de krav:

  • Förstatliga BP och använd dess resurser för att stoppa och rensa upp efter oljeutsläppet. Fullt stöd och kompensation till arbetare och samhällen som drabbats av utsläppet.
  • Olje-, kol- och energibolagen ska ägas offentligt och styras demo­kra­tiskt av valda företrädare för de anställda, lokalsamhället och organisa- tioner som arbetar för en hållbar utveckling.
  • Stora investeringar i ren och förnyelsebar energi samt kollektivtrafik för att skapa miljontals fackligt organiserade jobb och sätta stopp för den globala uppvärmningen genom att avsluta vårt beroende av fossila bränslen.
  • Sätt stopp för vinstjakten. För en demokratiskt planerad socialistisk ekonomi för att säkra att produktion, transporter och energi utvecklas i enlighet med människors och miljöns behov.

Lina Westerlund

 Fakta: Oljejätten BP ▼

  • Deepwater Horizon-olyckan har hittills kostat BP cirka 11 miljarder kronor i saneringskostnader, skadestånd och försök att stoppa läckan. Det motsvarar cirka 6 promille av förra årets omsättning.
  • BP är världens fjärde största bolag, med intäkter på närmare 1 700 miljarder kronor i fjol.
  • Förra året delade BP ut ca 70 miljarder kronor till sina aktieägare. Vinsten efter skatt 2009 var närmare 120 miljarder kronor.
  • Varje år avsätter BP en summa pengar för kostnader för framti­da oljeolyckor. Enligt förra årets uppskattning väntades miljökostnaderna för 2010 bli cirka 2,5 miljarder kronor – en grov underskattning.
Källa: DN Ekonomi (den 16 juni 2010)

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!