Den 31 mars presenterades förslaget till hur den nya gymnasieskolan ska se ut av regeringens utredare Anita Ferm. Det nya gymnasiet ska innehålla fjorton yrkesprogram och fem studieförberedande program. En lärlingsutbildning införs också, en alternativ väg till arbete direkt efter gymnasiet.Utredningen ska nu ut på remiss och skolminister Jan Björklund (fp) tror att förslaget kan läggas fram om ungefär ett år.
Utredningen föreslår hårdare krav för att komma in på gymnasiet. Idag krävs godkänt i svenska, engelska och matematik för att bli antagen. Det nya förslaget säger att det ska krävas godkänt i minst tolv av sexton eller sjutton ämnen för att bli antagen till de studieförberedande programmen, och godkänt i åtta ämnen för de yrkesförberedande.
Björklund talar om att gymnasieavhoppen i Sverige är högst i världen. Mer resurser för att hjälpa eleverna att klara sin skolgång skulle lösa detta, men Björklund föreslår något annat: hårdare krav. Om elever inte blir antagna till gymnasiet kan de ju inte heller hoppa av.
”Preparandår”
Utredningen föreslår dessutom att det individuella programmet ska ersättas med ett tionde år på grundskolan, ett så kallat ”preparandår”.– Grundskolan ska göra färdigt sitt jobb, de som inte är behöriga ska inte gå på gymnasiet, sa utredare Anita Ferm i Aftonbladet den 31 mars.
Om man efter preparandåret ändå inte uppnår kraven för gymnasiet, ska man erbjudas ”individuella alternativ”, vilket kan vara särskilda kurser eller praktik. Denna åtgärd kommer inte att hjälpa de elever som inte klarar kraven, utan endast sålla bort dem från gymnasiet och lämna dem med ett diffust alternativ som erbjuder enstaka kurser och praktik.
På de yrkesförberedande programmen blir delar av den teoretiska utbildningen frivillig. Alla som idag går ut gymnasiet har möjlighet att söka till högskola och universitet. De som på den nya gymnasieskolan läser ett yrkesförberedande program får inte den möjligheten.
Skolministern säger att de som går ett yrkesförberedande program kan läsa på komvux efter gymnasiet för att få behörighet. Han låter dock bli att nämna alla nedskärningar som komvux drabbas av.
IF Metall, Kommunal och Byggnads är kritiska till yrkesutbildningarnas utformning. Dagens arbetsliv ställer höga krav på kunskaper i språk, matematik och kommunikationsförmåga. Man oroar sig för att yrkesutbildningarna blir ett alternativ för dem som inte kan komma in på det ”riktiga gymnasiet”.
”Det är invändningar som knappast kommer att påverka Björklund i hans ambition att återskapa gymnasiet som en urvalsskola”, står det i Aftonbladets ledare den 1 april.
Ja, i Björklunds skola ska elever tydligare delas upp och sållas bort så tidigt som möjligt.
Marknadsanpassning
Med yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar, där stora delar av undervisningen görs genom praktik på företag, riskerar man dessutom att få en för marknadsanpassad utbildning. Gymnasieskolan får aldrig reduceras till leverantör av arbetskraft.Fler elever mår dåligt i skolan idag. Barnombudsmannens årsrapport visar att 49 procent av eleverna i grund- och gymnasieskolan lider av stress minst en gång i veckan. Tjejer mår sämst, 53 procent av flickorna uppger att de är stressade minst en gång i veckan. I skolan finns mobbning, diskriminering och sexuella trakasserier, men betygshetsen bär mycket av ansvaret.
Att detta kan vara en orsak till att elever skolkar, hoppar av eller har otillräckliga betyg, verkar skolministern inte ha tänkt på. Hans lösning på problemen är: fler och tidigare betyg, polishämtning av skolkare, hårdare krav för att komma in på gymnasiet, nedskärningar på komvux.
Den nya gymnasieskolan är ett nytt steg i högerns klasspolitik. En frivillig inläsning av högskolebehörighet för att ta yrkes- eller lärlingsexamen är ett ideologiskt slag för mer uppdelning av människor och ett ekonomiskt slag mot arbetarklassen för att skapa en låglönemarknad.
De studieförberedande programmen kommer att bli ”det riktiga gymnasiet” där eliten samlas, och de som inte duger sållas bort; antingen i yrkesförberedande program eller i ett tionde grundskoleår. Istället för hårdare tag, krävs det mer resurser så att alla elever kan klara av skolan och komma in på sitt förstahandsval på gymnasiet, högskola och universitet.
Betyg – bara sållning
Betygssystemet borde avskaffas, då betygen inte har någon betydelse på arbetsmarknaden, utan deras enda funktion är att skilja ut hög- och lågpresterande elever i skolan. Ingen elev kommer att lära sig mer genom att få ett IG och bli stämplad som otillräcklig. Betygshetsen är stor, och elever idag tvingas att pressa in kunskap inför prov – som sedan försvinner.Man borde istället satsa på långsiktig inlärning, där kunskaperna tillämpas och hela tiden byggs på. Detta genom studier i små klasser med behöriga lärare. Tvärtemot högerns förslag är mer resurser för möjlighet till en mer individanpassad undervisning lösningen.
Johanna Evans
