foto: Arne Johansson
Många vill se en markant förändring efter de dödsskjutningar som har ägt rum i kombination med nedskärningar och försämringar.
Det möte som Norra Järva Stadsdelsråd höll i måndags med anledning av den senaste tidens dödsskjutningar och droghandel kan bli avstampet för en ny rörelse för att bryta den segregation och känsla av hopplöshet inför framtiden bland många av förortens både unga och äldre som ligger bakom.
–De har tagit drömmarna ifrån oss, sa Rodrigo Rojas, den 36-årige fyrabarnsfar vars dotter är syster till den 15-årige Robin Sinisalo som sköts ihjäl utanför sitt hem i Akalla den 19 januari och och den 20-årige bror som fortfarande ligger mycket svårt skadad på sjukhus.
Rodrigo beskrev i sina inlägg den samhälleliga utförsbacke av nedskurna resurser som han själv har upplevt sedan den mer optimistiska tid då han själv växte upp i våra förorter. Nu hoppas han att mötet kan bidra till framväxten av en rörelse för förändring som kommer att synas på gator och torg.
Samma dag berättade Robins mor Carro på ett välbesökt minnesmöte i Kista om att den mördade sonen var en positiv och vanlig 15-åring som aldrig har rört sig i kriminella kretsar, men att han ändå sköts i ansiktet utanför sitt hem när han försökte skydda sin äldre bror.
– Han ville inte ens börja med kampsport för han gillade inte våld, sa hon till SVT Stockholmsnyheterna.
Nu vill mamman starta en fond till Robins minne och även hon jobba mot det ökade gatuvåldet i Stockholm, som har krävt sex dödsoffer bara i stadsdelen Rinkeby-Kista på ett drygt halvår.
– Görs inget nu kommer våldet bara att fortsätta. Jag kan inte skrika ensam, jag behöver flera hundra som skriker ihop med mig, säger Carro.
En stor del av de cirka 60 deltagarna gav i starka inlägg en rik provkarta på eftersatta behov och nödvändigheten att gå samman bakom krav på en bättre politik.
Jag själv påminde om det utkast till upprop som antogs på det förra Järva Café-mötet, där vi skarpt kritiserade att skolan bara klarar av att ge hälften av eleverna i våra skolor behörighet till gymnasiet och ställde oss bakom kravet på ett återförstatligande.
Det är en kris som i dagarna har understrukits av att Ross Tensta Gymnasium läggs ned efter svidande kritik av Skolinspektionen och stående annonser i de lokala annonstidningarna om ännu en nystartad friskola i området.
I avvaktan på att detta kan drivas igenom måste kraven skärpas på att ge allt stöd till ortens kommunala skolor och förskolor. Att dessa har misslyckats kan delvis kompenseras av en satsning på folkhögskolan, argumenterade Rauni Gustavsson.
Stödet var också starkt för stadsdelsrådets initiativ till att bjuda in Byggnadsarbetarförbundets avdelning i Stockholm till ett möte den 7 mars för att lyfta fram våra likartade förslag om att öppna nya vägar till riktiga jobb med löner som det går att leva på för ortens många arbetslösa.
– Vad som krävs är mer resurser och ökad press underifrån, argumenterade Leo Nobel, medlem i Rättvisepartiet Socialisterna (RS), som också bjöd in till ett protestmöte den 11 februari på Sergels torg mot tvärstoppet i flyktingpolitiken, arrangerat av Studenter mot Rasism.
Farid Aghamaleki talade om den systematiska diskriminering som möter även välutbildade med utländsk bakgrund och ifrågasatte all tilltro till att de nuvarande politikerna vill åstadkomma någon förändring. Men som Rodrigo Rojas har sagt innan måste vi gå ihop och kämpa för en politisk förändring.
– Om de som sitter vid makten inte klarar av det, måste vi välja nya.
Nya politiska rörelser som i Sydeuropa och runt Jeremy Corbyn i England och Bernie Sanders i USA visar hur den folkliga oppositionen växer mot konsekvenserna av den nyliberala eran.
På mötet i Husby varnade Robins unga syster Tatiana för en tro på att problemen kan lösas med fler poliser. Hon gav också ett exempel på hur de tvärtom kan göra ont värre om de inte uppträder på ett bra sätt.
Inrikesminister Anders Ygemans tal om att utvisa 60 000 till 80 000 av de flyktingar som kom under år 2015 och som han tror får avslag på sin asylansökan och den debatt som förs om att begränsa välfärden för nyanlända minskar inte oron. Om polisen skulle börja jaga papperslösa i våra förorter kan läget bli mycket allvarligt.
Debatten om förortens problem får inte längre föras över våra huvuden. Hemläxan från måndagens möte blir att fila på ett slags förortsupprop med krav på att bryta segregationen, kopplat till några nya steg av verklig rörelse för konkreta krav på riktiga jobb, likvärdig skola, bostäder, mötesplatser och deltagande demokrati. Segregationen ska brytas! ■
