Ebbe Carlsson-affären i ny bok

2007-05-23 11:31:48




BOK
Titel: Ebbe – mannen som blev en affär
Författare: Anders Isaksson.
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Sommaren 1988 blev Ebbe Carlsson för en kort tid en kändis. Det var då som den så kallade Ebbe Carlsson-affären skulle granskas av riksdagens konstitutionsutskott. Utfrågningen av Ebbe och andra inblandade sändes direkt i TV och några polischefer fick till sist avgå. Men s-regeringen kunde sitta kvar efter att ha offrat justitieminister Anna-Greta Leijon.

Boken Ebbe – mannen som blev en affär av Anders Isaksson, som bland annat skriver på Dagens Nyheters ledarsida, är en bok om framför allt Ebbe Carlsson-affären. Den är ett stycke politisk nutidshistoria, som sammanfattar vad som tidigare varit känt utan att ge så mycket nytt.
Ebbe Carlsson var en slags socialdemokratisk hang around. Han ville göra karriär genom att känna alla, åtminstone i s-toppen.
Enligt Anders Isaksson vann Ebbe Carlsson inträde till maktens portar genom att hänga enträget utanför dåvarande statsminister Olof Palmes kansli i början av 1970-talet.
I mitten av 1970-talet fick Ebbe Carlsson en tjänst på justitiedepartementet och 1975 gjorde han sig ett namn genom att vara en av dem som låtsades agera mot att staten och socialdemokraterna registrerade och avlyssnade vänsteraktivister.

”Sjukhusspionen” 1975

Det skulle se ut som regeringen tvättade såväl den militära underrättelsetjänstens (IB) som säkerhetspolisens (Säpo) och socialdemokraternas smutsiga byk.
I oktober 1975 avslöjades att socialdemokratiska landstingspolitiker anställt en spion som skulle registrera vänsteraktivister på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Officiellt var detta för Säpos räkning, men ”sjukhusspionen” som han döptes till jobbade för socialdemokraternas partipolis som kallades för ”Sapo”.
Tillsammans med dåvarande Säpo-chefen Hans Holmér åkte Ebbe Carlsson till Göteborg för att mörklägga affären, vilket de inte helt lyckades med.

(S) hade egen partipolis

Till saken hör att några år innan ”sjukhusspionen” hade IB-affären briserat. 1973 avslöjades att den militära underrättelsetjänsten IB, med hjälp av socialdemokraterna och facktoppen, bedrev en egen kommunistjakt, vid sidan av Säpos.
S-regeringen var alltså i desperat behov av att göra allt för lägga locket på i fråga om sjukhusspionens uppdrag och för vem han arbetade. Och Ebbe Carlsson ville vara till lags i hopp om att det skulle innebära en fortsatt klättring uppåt i karriären. På sitt sätt var Ebbe Carlsson en spin doctor (professionell marknadsförare och expert på dementier) långt innan namnet började användas.
Men socialdemokraterna förlorade valet 1976 och skulle inte komma tillbaka till regeringsmakten förrän 1982. Men Ebbe Carlsson fick inte någon topptjänst inom regeringskansliet eller på något departement, utan fick nöja sig med att känna en rad höga s-politiker och exempelvis Hans Holmér, som efter att ha varit Säpo-chef blivit länspolismästare i Stockholm.

Mordet på Olof Palme

I februari 1986 mördades statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm. I egenskap av länspolismästare kände Holmér sig manad att leda mordutredningen, den så kallade Palmeutredningen. Holmér var från första stund övertygad om att den kurdiska organisationen PKK var ansvarig för mordet på Olof Palme. På en presskonferens sa han att ”kurderna skulle jagas med blåslampa”. Ända fram till att Holmér sparkades 1987 var ”PKK-spåret” utredningens huvudspår.
Holmérs besatthet gjorde Palmeutredningen till ett monumentalt fiasko. Men ”PKK-spåret” försvann inte med Holmér, utan levde kvar inom delar av sossetoppen – och inte minst hos Ebbe Carlsson.
Ebbe Carlsson, som sedan årsskiftet 1984/85 jobbade som bokförläggare åt Bonniers, hade genom sin gamle vän Hans Holmér knutits till Palmeutredningen. Redan tre dagar efter mordet dök Ebbe Carlsson upp tillsammans med Holmér för att informera den nye s-ledaren Ingvar Carlsson om mordspaningarna.
När Holmér fått sparken var det Ebbe Carlson som fick grönt ljus för att fortsätta jakten på kurder, men nu vid sidan av den officiella Palmeutredningen.

Regeringen gav grönt ljus

Regeringen, eller delar av den, gav Ebbe Carlsson grönt ljus, vilket gjorde att han kunde bedriva regeringssanktionerad privatspaning och lagstridig avlyssning (buggning).
Ebbe Carlsson fick livvakter, poliser och lokal avlyssningsapparatur som smugglades in. Justitieminister Anna Greta Leijon skrev ett rekomendationsbrev som slog fast att han ”agerade på hennes uppdrag”.
Enligt regeringen hade Ebbe Carlsson ”sensationella uppgifter”, vilket var orden som dåvarande justitieminister Anna Greta Leijon skulle ha använt när hon informerade statsminister Ingvar Carlsson om den information hon fått.
Vilka var dock dessa sensationella uppgifter?
Det var inget annat än vad som tidigare avförts ur Palmeutredningen men som nu kryddats med påståenden om att det var Iran som gett PKK i uppdrag att mörda Olof Palme som straff för uteblivna leveranser av Robot 70.
Ebbe Carlsson hade så mycket information att han hotades till livet.
Det var en modern version av den gamla sagan om kejsarens nya kläder. Eller en av många konspirationsterorier som följde efter mordet på Olof Palme.
Ebbe Carlsson med fleras tes var nämligen att Säpos bristande livvaktsskydd och slapphet gentemot PKK bar ansvaret för Olof Palmes död. Av den anledningen ville inte polis och Säpo att PKK-spåret skulle utredas.
Enligt Isaksson var det särskilt den förre s-ministern Carl Lidbom, vid den tiden ambassadör i Paris, som såg till att regeringen lyssnade till Ebbe Carlssons historier.
Statsminister Ingvar Carlsson var alltid beredd att lyssna till den arrogante Lidbom, vars enda uppdrag var att han ledde den så kallade Säpo-utredningen.
När det hela avslöjades på försommaren döptes rättsskandalen till Ebbe Carlsson-affären. Ebbe blev rikskändis, men av skäl som han knappast önskade. Dessutom höll affären på att kosta socialdemokraterna regeringsmakten i valet 1988.
I efterhand försökte s-toppen två sina händer och säga att de inget visste. De gör så än idag.
Men Anna Greta Leijon som inte kunde blåneka eftersom hennes rekommendationsbrev avslöjats och publicerats i pressen kunde omöjligen sitta kvar.
Hon sparkades tillsammans med rikspolischefen och året därpå avgick Säpochefen.
Efter det stormiga året 1988 drog sig Ebbe Carlsson mer eller mindre tillbaka och han avled 1992.
Den historiskt oemotsvarade politiska rättsskandal som han fick ge namnet åt är dock långt ifrån utredd.
Hela sanningen om Ebbe Carlsson-affären är en bok som väntar på att bli skriven.

Per Olsson

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!