Elevernas klimatrörelse bara växer i Bryssel

2019-01-23 11:33:44

foto: LSP/PSL
Ungdomens ökande klimatmedvetenhet väcker framtidshopp.

Den andra skolstrejken för klimatet i Belgien, torsdag den 17 januari, samlade 14 000 elever till Bryssels gator. Med alla slags hemmagjorda plakat och en enorm stridbarhet tog sig denna beundransvärda demonstration igenom Bryssels gator.

Paroller som ”Ingen natur, ingen framtid”, ”Det finns ingen planet B”, ”Systemförändring, inte klimatförändring” och ”Internationellt motstånd mot kapitalets förorening” ropades under hela marschen.

Huvudorsaken till den enorma och spontana strejkaktionen är känslan av att det är bråttom, där de korrekt känner att regeringar eller politiker inte gör tillräckligt. De säger ”vad spelar skolan för roll när det inte finns någon framtid?”.
Det är knappt några paroller som manar till ”individuella åtgärder” för att minska koldioxidavtrycket. Denna generationen har vuxit upp med den nyliberala approachen av att försöka lägga all skuld på konsumenter, vilket de nu anser inte fungerar. De vet att något måste göras åt de stora förorenarna, som de 300 belgiska företagen vilka släpper ut 40 procent av landets växthusgaser.
I våra flygblad uppmanar vi rörelsen att bygga upp sig själv på grundval av kommittéer i skolor, genom öppna möten, aktioner med mera. Vi lägger fram krav som skulle tillåta rörelsen att beväpna sig mot de vaga löftena från regeringen. Kravet på gratis, mer frekvent och bättre kollektivtrafik har ett enormt gensvar.

Vi uppmanar också till förstatligande av energisektorn och kopplar detta till demokratisk kontroll och ägande över forskning och teknologi för att kunna göra massiva investeringar i grön energi och skapa gröna jobb.
Nyliberala politiker kommer troligen att anse dessa krav vara ”orealistiska”, men det är bara eftersom de försvarar de multinationella bolagens och aktieägarnas intressen som sätter sina egna vinster framför planetens framtid. Det är så vi förklarar att vi behöver en ekonomi baserad på majoritetens och planetens behov, inte profit.