Under kongressen pratade Offensiv med Elof Isaksson, ordförande i Sekos koncernfack inom Teliasonera, om den nya högerregeringens utförsäljning av statliga bolag.Hur reagerar medlemmarna på beskedet att TeliaSonera ska säljas?
– Med en högre oro än jag mött på många år, mer än när bolaget för ett par år sedan sade att vi var 3 000 för många. Vad händer, hur blir det, är de frågor jag får i korridorerna.
Han menar att många medlemmar fortfarande ser sig som televerkare, med ”väldigt liten förståelse för varför det gamla Televerket ska bli ett utländskt bolag”.
– Försäljningen av Pharmacia är ju ett lysande exempel på denna typ av dumma affärer.
Enligt kongressens uttalande skulle en försäljning öppna dörren för ytterligare privatisering av grundläggande samhällstjänster: ”Vi säger nej till en privatisering av det fasta telenätet och av infrastrukturen på teleområdet. TeliaSonera skall vara ett i huvudsak statligt ägt bolag med långsiktiga ägare”.
Elof Isaksson reagerar också mot hur den nye ”privatiseringsministern” Mats Odell motiverade utförsäljningen av TeliaSonera med att det vore fel att förse bolag med kapital från statens sociala verksamhet.
– Det är ju tvärtom vi som ger pengar åt dom. I år har TeliaSonera överlämnat en aktieutdelning på 8-10 miljarder till staten, och sedan bolaget börsnoterades har 30-40 miljarder överlämnats.
Vad säger du om ”riskkapitalisten” Gardells storköp av aktier i Teliasonera med målet att stycka av verksamheter, öka skuldsättningen och dela ut ännu mer av vinsten till aktieägarna?
– Det pågår en konsolidering i Europa, och vi har hoppats att TeliaSonera skulle kunna vara en av de 5-6 operatörer som kan bli kvar. Får Gardell som han vill är den möjligheten definitivt borta.
Elof Isaksson tror inte heller på den idé som ibland framförts om att innan en försäljning först avstycka infrastrukturen, ungefär som när SJ affärsverksamheter avskiljdes från Banverket.
– Alla affärer flyter in i varandra.
Han understryker också att en utförsäljning med all sannolikhet betyder utländskt ägande.
Hotas jobben då också?
– Ja, självklart. Hur många beror på vilken typ av operatör som tar över, men blir det en europeisk operatör, som till exempel Deutsche Telekom, France Telecom eller British Telecom, så vill dom förstås ta hem de så kallade synergieffekterna på ett sätt som drabbar dem själva mindre.
Vad betyder att aktivt agera mot detta?
– Ja, det är svårt att säga än, menar Elof Isaksson, som fortfarande hoppas att regeringen ska inse problemen och få svårt att genomföra privatiseringen innan nästa val.
Arne Johansson
