Elpriset – rekordhögt

2006-08-09 15:45:48




Sommaren 2000 kostade en kilowattimme el inte ens tio öre på elbörsen. Sommaren 2006 är priset över 50 öre och det kommer att stiga till hösten.

2000 var Vattenfalls vinst fem miljarder kronor. Förra året blev vinsten 28 miljarder och i år ser den ut att bli högre.
Dessa siffror visar vilket dyrköpt fiasko avregleringen av elmarknaden blivit för alla med normala inkomster och vilken guldgruva den samtidigt blivit för de tre stora bolag som helt dominerar den svenska elmarknaden.
Normalt sett sjunker elpriset under sommaren och stiger under hösten och vintern. Men i år blev det bara en liten nedgång frampå vårkanten och sedan vände priserna uppåt igen. Redan nu går det att se att priserna antagligen kommer att bli ännu högre när elförbrukningen stiger under hösten och vintern.
Elbolagen har varit snabbt ute och skyllt på dålig tillgång på vatten i magasinen.
”Det hydrologiska läget är katastrofalt”, sa Johan Aspegren, presschef vid Eon Sverige, i Dagens Nyheter 24 juli.

Elbolagens ursäkter

Detta argument håller bara delvis. Visst har alla som semestrat i Sverige märkt att det varit soligt och regnat lite på de flesta håll i landet, men detta är långt ifrån unikt. Både 2002 och 2003 var tillrinningen till vattenmagasinen långt under det normala. Då ledde det till att elpriset i juli låg på 15,7 respektive 25,9 öre per kilowattimme, långt under årets nivåer, då priset har pendlat kring 50 öre under juli.
Det andra argumentet för högre priser som elbolagen har fört fram är de så kallade utsläppsrätterna. Tanken med utsläppsrätterna är att de ska minska utsläppen av växthusgaser (se separat artikel). Hittills har effekten dock framförallt varit att de drivit upp elpriserna med ungefär en tioöring per kilowattimme.

Inte dyrare att producera

Men inte heller detta räcker för att förklara den våldsamma ökningen av elpriserna. Sanningen är att priset stigit trots att det inte blivit dyrare att producera el. Den helt dominerande förklaringen är alltså att elbolagen tagit ut högre vinster. De bolag det handlar om är i praktiken tre stycken – Vattenfall, Eon och Fortum. Tillsammans svarar de för 90 procent av den svenska elproduktionen. Tillsammans gjorde de tre stora elbolagen en vinst på ofattbara 45 miljarder kronor under förra året. Detta trots kostnaderna för stormen Gudrun. Med detta är nu inte munnarna mättade. Om utvecklingen håller i sig blir vinsterna i år 64 miljarder kronor i de tre bolagen.
När elbolagen säger att elen måste vara så här dyr så är det naturligtvis fullständigt nonsens. Även om elpriset låg på hälften av dagens nivå skulle elbolagen kunna täcka sina kostnader med råge.
Det vi ser idag är priset för att marknaden har fått styra på elmarknaden, som är alldeles särskilt olämplig för sådana experiment.

Inget intresse

Efter avregleringen av elpriserna skaffade sig de tre stora bolagen snabbt en helt dominerande ställning genom att köpa upp mindre bolag.
De tre stora hade inget som helst intresse av att bygga en långsiktigt hållbar elproduktion med låga priser. Tvärtom, en av de första sakerna som hände efter avregleringen var att kraftbolagen la ner kraftverk som ska säkra strömförsörjningen vid toppar i förbrukningen kalla vinterdagar.
I början av sommaren lade Björn Karlsson, professor i energisystem, fram dokument som pekade på att de tre stora bolagen när elpriset var som lägst för fem till sex år sedan haft träffar där de gjorde upp om att minska produktionen i de svenska kärnkraftverken för att pressa upp priserna. Mycket riktigt vände elpriserna uppåt och har sedan dess stigit nästan oavbrutet.

Förödande konsekvenser

Enligt den borgerliga ekonomins kokbok borde priset på elbörsen motsvara kostnaden för att öka produktionen ytterligare något från dagens nivå, men även det sambandet är det i dag svårt att se. En på lång sikt förödande konsekvens av de tre stora elbolagens dominans är att utbyggnaden av ny miljövänlig elproduktion har fördröjts. Trots att det sedan länge är lönsamt att bygga både vindkraftverk och biobränsleeldade kraftvärmeverk har utvecklingen gått med snigelfart. Orsaken är att en stor ökning av elproduktionen skulle kunna sänka elpriset och därmed minska dagens absurda vinstmarginaler för vattenkrafts- och kärnkraftselen.
I sommar har den fristående elkonsulten Roger Fredriksson, Umeå, fått stor uppmärksamhet för sitt förslag om att bojkotta de tre stora elbolagen och alla elhandelsbolag som samarbetar med dem. Ett problem med förslaget är att konsumentbojkotter som regel är mycket svåra att organisera. Hur ska det samordnas? Vem ska driva kampanjen för att övertyga hushåll att byta bolag?

Marknaden ingen lösning

Men den stora svagheten med Fredrikssons förslag är att det bygger på förutsättningen att marknaden kan lösa problemen. Skulle en bojkott, mot alla odds, vara framgångsrik, skulle bara andra bolag, inte mindre giriga än de nuvarande jättarna, få en dominerande ställning på marknaden. Att tro på en återgång till en idealbild av den fria marknaden är inget annat än en fullständig illusion.
Förutsättningarna finns att snabbt både pressa ned elpriserna och ställa om elproduktionen i mer miljövänlig riktning. Ett första steg är att beskatta elbolagens supervinster för att skapa resurser för en omställning av energisystemet. Ett effektivt sätt att använda de resurser som detta ger är att öka stödet till att byta ut den direktverkande elen i alla bostäder. Det skulle både snabbt kunna spara in el motsvarande flera kärnreaktorer och minska kostnaderna för hushåll som tvingas betala flera tusenlappar i månaden för elen.

Miljövänlig elproduktion

Svenska naturskyddsföreningen har frågat den svenska elbranschen vad som är möjligt att uppnå fram till 2020 när det gäller eleffektivisering och miljövänlig elproduktion. Svaret blev 77 terawattimmar, d v s mer än vad alla kärnkraftverk i Sverige producerar. Problemet är att detta inte kommer att genomföras så länge det är storbolagens vinstintressen som styr.
I grunden krävs ett förstatligande av de stora elbolagen under personalens och konsumenternas kontroll. På den grunden skulle det gå att både garantera lägre och långsiktigt stabila priser och ställa om elproduktionen i miljövänlig riktning.

Krister Ahren

Regeringen låter löntagarna betala
ELPRISET Regeringen säger sig vilja ställa om energiproduktionen i mer miljövänlig riktning. 2010 siktar man på att den miljövänliga elproduktionen (framförallt vindkraft och bioenergi) ska ha ökat med tio terawattimmar jämfört med 2002.
Det huvudsakliga medlet för att styra i den riktningen är det s k elcertifikatsystemet. Det innebär att varje elleverantör måste ha en viss andel miljövänligt producerad el. Alla leverantörer får certifikat utifrån den mängd miljövänlig el de producerar. De som har ett överskott kan sälja dem vidare till bolag som inte själva producerar miljövänlig el.

Ett hån
Problemet är att kostnaden för systemet går rakt in på hushållens elräkningar. Det innebär att de löntagare som redan bidrar rikligt till elbolagens vinster, dessutom ska betala för de nödvändiga miljösatsningarna. I nuläget är elcertifikatsavgiften 2,5 till 3 öre per kilowattimme. Det innebär ungefär 600 kronor extra för en eluppvärmd villa.
Det är ett hån att löntagare och pensionärer ska betala för omställningen av elproduktionen i mer miljövänlig riktning. Resurserna borde självklart tas från elbolagens supervinster.