En långvarig trend med minskande antal dödsfall på jobbet bröts i fjol. 53 arbetare kom aldrig hem från jobbet, fem fler än året innan.Transportbranschen krävde för första gången flest anställdas liv, följt av skogs- och jordbrukssektorn och byggbranschen. Orsaken är försummade arbetsmiljöinsatser, långa entreprenadkedjor utan huvudansvar och villkorsdumpning med superexploaterad utländsk arbetskraft.
Antalet förolyckade på jobbet har minskat stadigt under hela efterkrigstiden, men trenden planar ut under 2000-talet. I fjol bröts trenden och fler dog på jobbet än året dessförinnan, 53 mot 48 arbetare. Tidningen Arbetarskydd visar att endast 13 av dessa hade kollektivavtalad livförsäkring. Många av de förolyckade arbetade alltså för oseriösa arbetsgivare utan kollektivavtal.
Även arbetsplatsolyckorna utan dödlig utgång ökar. Den stadigt nedåtgående trenden bröts år 2009 då ”anmäld sjukfrånvaro på grund av arbetsolycka” ökade bland män och upphörde att minska bland kvinnor, enligt Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsskador 2012.
Sex och nio av de som omkom på arbetsplatserna år 2014 respektive år 2013 var utländska arbetare utstationerade på svenska arbetsplatser. Därmed var nästan 15 procent av de förolyckade under perioden 2013-2014 utländska arbetare. Det är en kraftig överrepresentation av utländska arbetare bland de som omkommer på jobbet, eftersom utländska arbetare endast utgör en promille av arbetskraften.
Det är inte särskilt förvånande att just de utländska arbetstagarna är mest utsatta, eftersom de i högre utsträckning är oorganiserade, saknar kollektivavtal och utför de mest riskfyllda arbetsmomenten.
Lavallagen, som stiftades efter EG-domstolens dom år 2007, förbjuder fackföreningar att ta strid för kollektivavtal för utländska arbetare som är utstationerade i Sverige, eftersom EU:s fria rörlighet för arbetskraft står över fackliga rättigheter.
43 procent av dödsolyckorna under åren 2007-2012 orsakades av tekniska brister, maskiner/verktyg (exklusive trafikolyckor), fallande föremål och att den förolyckade har fallit. En stor andel av tragedierna hade kunnat undvikas med mer resurser till och ökat fokus på arbetsmiljöarbetet istället för besparingsiver och tidspress på arbetsplatserna.
Inom åkerinäringen dumpas villkoren med hjälp av utländska lastbilar och förare från fattigare länder. 400 utländska lastbilar från i första hand östra Europa fortsätter att köra inom Sverige, trots att reglerna begränsar vistelsen till en vecka, enligt SVT den 15 februari.
De utländska chaufförerna saknar kollektivavtal och kör ofta olagligt långa pass, vilket innebär en säkerhetsrisk på vägarna. Många tvingas leva i misär och saknar de rättigheter som svenska chaufförer har.
I fjol reagerade lastbilschaufförer på att en makedonsk kollega friades i rätten trots att han saknade körkort. Kampanjen Här stannar Sverige samlade lastbilschaufförer över hela landet, som demonstrerade mot villkorsdumpningen och osäkerheten på vägarna genom att dagligen stanna till vid vägrenen.
Den nedåtgående trenden för dödsolyckor i byggbranschen sedan år 2010 bröts i fjol. Då dog 10 arbetare i jämförelse med 7 personer vart av ett av åren 2012 och 2013. Majoriteten var anställda av underentreprenörer eller hade F-skattsedel.
Arbetsmiljöverket pekar ut uppsplittrande entreprenadkedjor, bristfällig samordning och undermåligt säkerhetsarbete som de viktigaste orsakerna bakom ökningen. Av fjolårets dödsolyckor var fyra fallolyckor och ytterligare fyra arbetare blev ihjälklämda eller krossade av fallande föremål.
Fjolårets värsta byggolycka skedde på bygget av Fortums värmekraftverk i Hjorthagen i Stockholm. Där förolyckades två polska arbetare och ytterligare en arbetare skadades allvarligt när en 50 ton tung värmesköld rasade över en skylift i början av november.
Elektrikerförbundet gjorde en polisanmälan på grund av den undermåliga arbetsmiljön och att arbetsgivaren medvetet och systematiskt struntat i att åtgärda bristerna. Åklagaren beslutade i förra veckan att inte inleda någon förundersökning. Ingen kommer att utkrävas ansvar för arbetarnas död.
Petter Johansson, regionalt skyddsombud på Elektrikerförbundet, menar att om åtal inte väcks i det här fallet måste det vara hål i lagstiftningen som genast måste täppas till.
– Tyvärr är vi inte speciellt förvånade. Högt tempo, långa underentreprenörskedjor och många utländska arbetare som har sämre arbetsmiljö leder till att även andra arbetare inte vågar ställa krav, förklarar Johansson ökningen av dödsfall vid arbetsplatsolyckor.
Han är noga med att påpeka att utländska arbetare är välkomna, men att de borde ha likvärdiga villkor. För att det ska bli möjligt menar Petter Johansson att det behövs en lagändring som ger fackföreningarna befogenhet att tillträda och kontrollera även de arbetsplatser som saknar kollektivavtal och medlemmar.
Kampen för kollektivavtal för alla arbetare, oavsett nationalitet, är också en viktig antirasistisk fråga och avgörande för att motverka rasisternas splittringsförsök. Enighet i kampen är helt avgörande för att uppnå en säkrare arbetsmiljö, men också för att slå tillbaka högerpolitikens attacker på den gemensamma välfärden. ■
