Protester mot höjda matpriser tvingade i april i år Haitis premiärminister att avgå. I Latinamerikas fattigaste land råder en humanitär katastrof. Mer än en månad sedan orkanerna drog in över Haiti börjar nu epidemier att sprida sig.Det var länge sedan Haiti blev den första befriade kolonin i Latinamerika genom slavupproret 1791. Sedan dess har landets historia kantats av diktaturer och korruptionsskandaler.
Redan innan orkansäsongen inleddes rådde hungersnöd i Haiti. Bara Somalia och Afghanistan har ett lägre dagligt kaloriintag per capita än Haiti.
De höjda matpriserna världen över har drabbat det redan extremt fatti-ga Haiti extra hårt, då 50 procent av all mat (80 procent av allt ris) importeras. I ett land där tre fjärdedelar av befolkningen lever på mindre än två dollar (14 kronor) om dagen höjdes priset på ris med 60 procent och majs med 91 procent, bara från oktober 2007 till april 2008.
De höjda mat– och oljepriserna ledde till enorma protester. Demonstrationer började i Le Cayes den 3 april och spred sig snart över hela landet. Den 7 april försökte poliser och FN-soldater (MINUSTAH) slå tillbaka en demonstration för sänkta matpriser utanför Nationalpalatset i huvudstaden Port-au-Prince.
– Jag blir hellre dödad på gatan av en MINUSTAH-kula än dör passiv av hunger i mitt hus, citerades demonstranten Richardson på upsidedownworld.com den 23 april.
Sedan en majoritet i senaten röstat för att premiärministern Jacques Edouard Alexis skulle få avgå den 12 april avtog protesterna.
Matpriserna klättrar nu ytterligare uppåt. I stormarna förstördes 70 procent av jordbruket, men siffran kan vara ännu högre. Sedan början av 1990-talet har jordbruket lidit hårt av den ekologiska förstörelsen; skogsskövling, jorderosion med mera.
Den enorma skövlingen av regn-skog, där endast två procent återstår, bär också skuld i de dramatiska följderna av naturkatastroferna.
Efter orkanerna i augusti och början av september i år begravdes byar och hela städer av lera och jord som slets med i störtskurarna, då marken inte hölls kvar av trädrötter.
Malaria- och tyfoidepidemier har nu brutit ut i Port-au-Princes förortsstad Carrefour på grund av bristen på rent vatten. Orkanstormarna har dödat 800. En miljon har blivit hemlösa.
Sedan Haitis grundande har Frankrike eller USA ständigt intervenerat i Haitis politik. Allt sedan diktaturen 1986 har Haiti stått under press från internationella krafter att ”modernisera” sin ekonomi.
År 1990 valdes den f d prästen Aristide till president i det första demokratiska valet på Haiti.
Aristide och hans välståndsprogram stoppades dock genom en militärkupp av USA-utbildade generaler. Under 1990-talets privatiseringsvåg i Haiti satt den nuvarande presidenten René Préval på presidentposten under åren 1995-2000.
– De privatiseringsreformer som genomfördes på 1990-talet skedde helt och hållet efter den Internationella valutafondens (IMF) önskemål. Det var inte i Haitis intresse, sa Pierre Esperance, ordförande för ett nätverk av människorättsorganisationer och en av landets tyngsta debattörer, till Dagens Nyheter den 19 september.
Det val som vanns av den tidigare presidenten Aristide år 2000 erkändes inte internationellt och de sanktioner som sattes in av FN och USA drabbade Haitis ekonomi hårt. Efter att Aristide tvingats i landsflykt år 2004 vann René Préval valet 2006. Sedan dess är Préval landets president och lanserar privatiseringskampanjer istället för verkliga lösningar på de ekono-miska problemen eller sociala refor- mer för landets stora fattiga majoritet.
Lina Westerlund
