Elavbrott, stoppade tåg och stormfälld skog – årsskiftet har blivit en tydlig påminnelse om de tänkbara konsekvenserna av ett förändrat klimat.Det ska sägas först som sist. Klimatförändringar är långsiktiga och enstaka extrema oväder eller till och med extrema år kan vara slumpmässiga avvikelser.
Men samtidigt understryker väderutvecklingen i Sverige och globalt den långsiktiga trenden i riktning mot ett varmare, blötare och blåsigare klimat.
Stormen Dagmar var den fjärde stormen som drog fram över Sverige under december. Knappt hade den avklingat så avlöstes den av Emil under årets första dagar.
Förödelsen är omfattande. Vattenfall och Fortum räknar med att kostnaden för de skador som Dagmar orsakade på elnätet uppgår till omkring 200 miljoner kronor. I de värst drabbade områdena – Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län – fällde stormen 4-5 miljoner kubikmeter skog, enligt Skogsstyrelsens första beräkningar. Det motsvarar ungefär en fjärdedels årsavverkning i områdena.
Stormen Emil, som drog förbi under de första dagarna i januari, gjorde att 25 000 hushåll i landets södra delar blev strömlösa. Störningarna i trafiken blev omfattande. Tåg ställdes in och trafiken på Älvsborgsbron i Göteborg och Uddevallabron stoppades helt.
Enligt försäkringsbolagen IF och Trygg-Hansa kommer 2011 att bli ett rekordår när det gäller försäkringsutbetalningar för skador orsakade av klimatet. Ökningen i år är 18 procent, säger Sofia Hagman, ansvarig för klimatfrågor vid Trygg-Hansa, till SVT.
Den globala trenden mot ett varmare klimat håller också i sig. Siffrorna för 2011 finns ännu inte tillgängliga, men 2010 var tillsammans med 2005 det år med högst medeltemperatur på jorden som den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA uppmätt sedan mätningarna startade 1880. De övriga åren på denna oroväckande topplista är: 1998, 2002, 2003, 2006, 2007 och 2009.
Raden av tecken på att klimatförändringar inte bara är ett framtida hot, utan en process som redan pågår, blir allt längre. Även om den senaste anhopningen av oväder över Sverige kan vara en tillfällighet, pekar den samlade mängden klimatdata som samlas in i världen entydigt på att klimatet håller på att förändras och att detta redan får förödande konsekvenser i Sverige, men än mer i de fattigare delarna av världen.
Mot denna bakgrund framstår det politiska etablissemangets totala undfallenhet mot oljebolag, energikoncerner och fordonsindustrin under de senaste klimatförhandlingarna som ett bottenlöst svek.
Hans Larsson
