Ett fruktansvärt terrordåd

2015-01-08 14:18:23

foto: MARTIN BUREAU
Terrordådet skakar Frankrike.

Som socialister, antirasister och demokratikämpar fördömer vi starkt den avskyvärda terrorattacken mot satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris den 7 januari. Terrordådet skördade tolv människors liv, bland dem tidningens chefredaktör och flera tecknare. Minst fyra personer skadades svårt. När Offensiv på kvällen samma dag går i tryck är det ännu okänt vem och vilka som är förövarna.

Terrordådet var ett fegt och barbariskt angrepp mot oskyldiga och riskerar att följas av ökad statlig rasism och repression samt reaktionära stämningar.

Det är inte första gången som satirtidningen har attackerats. År 2011 kastades en bensinbomb mot redaktionslokalerna. Den attacken var sannolikt en följd av att tidningen hade utsett profeten Muhammed  till sin chefredaktör.. 

Charlie Hebdo var dock kanske allra mest känd för sin satir mot alla religioner, mot Frankrikes presidenter, samt även mot extremhögern och det rasistiska Front National.

Media har redan pekat ut islamistiska krafter med anknytning till den Islamiska staten (IS, tidigare ISIS) som sedan månader tillbaka hotat med att genomföra terrorattacker i USA och Europa som hämnd för USA:s, Frankrikes med flera länders bombningar av IS i Irak och Syrien.

Även om det är grupper eller individer med anknytning till IS eller andra reaktionära islamistgrupper som står bakom attacken är det främst Frankrikes muslimer som kommer att drabbas av de främlingsfientliga krafter och den repression som följer. Dådet spelar inte minst rasistiska Front National och andra islamofober som länge har kampanjat mot en påstådd ”islamisering” av Frankrike i händerna.  

Men dådets verkningar kommer att kännas av långt utanför Frankrikes gränser. Islamofobiska rasistpartier som exempelvis Sverigemokraterna kommer att trappa upp sin hets- och hatkampanj mot muslimer och faran är stor för nya moskéattacker.

Under imperialismens drygt tioåriga krig mot terrorismen har antalet terrorattacker stadigt ökat. År 2013 dödades 18 000 personer i olika terrordåd, en ökning med 60 procent jämfört med året innan enligt Global Terrorism, som publiceras av det Sydney-baserade Institute for Economics and Peace. Sannolikt var det ännu fler som mördades i fjol.

De franska regeringarnas, oavsett om det är högern eller socialdemokraterna som har styrt, aggressiva och interventionisiska politik under 2000-talet har också bidragit till terrorns spridning. Den gamla kolonialmakten Frankrikes krig i exempelvis Libyen, Mali och militära engagemang i Niger och Mellanöstern har bidragit till att ge terrorgrupperna nya rekryter.

Samtidigt som den franska imperialismen med våldsamma medel har försökt att hävda sin makt och ställning på världsarenan har den härskande klassen på hemmaplan ständigt intensifierat sina rasistiska splittringsförsök, vilket har gynnat Marine Le Pens Front National och spritt hat mot muslimer. (Samma dag som terrordådet utfördes publicerades exempelvis en bok om Frankrike under muslimskt styre och där alla lärare tvingats konvertera till islam).

Satir- och nidbilder riktade mot vilken religion det än må vara riskerar i onödan att skapa en reaktion som kan utnyttjas av krafter som vill splittra och söndra. Det kan också som i danska Jyllands-Postens fall, under falskt flagg av att försvara yttrandefriheten, bara syfta till att provocera och öppna väg för nya attacker mot flyktingar och invandrare. 

Men som Gauche Révolutionnaire (CWI i Frankrike) skriver: ”Vi delar inte Charlies förhållningssätt i dessa frågor. Charlie Hebdo valde att publicera            Muhammed-karikatyrerna. Det var inte av intresse och inte heller verkade det särskilt roligt eller nödvändigt. Men yttranderätt och tryckfrihet är rättigheter som vi, till skillnad från den härskande klassen, till fullo försvarar”. Hela Gauche Révolutionnaires uttalande kan läsas på http://www.gaucherevolutionnaire.fr/.

För att förhindra rasistisk splittring bör Frankrikes fackföreningar, vänsterpartier och sociala rörelser omedelbart förenas i en gemensam kampanj mot terror, våld och alla reaktionära försök att med dådet som ursäkt skärpa högerpolitiken på hemmaplan och globalt. Det skulle vara det bästa sättet att hedra offren och förhindra att våld och terror slår ytterligare rot. ■