Ett hundratal låg livlösa

2013-07-18 10:54:15




Ett hundratal personer låg livlösa utanför Skånes Universitetssjukhus i Lund i måndags. De deltog i en flash­mob i protest mot den akuta vårdkrisen. ”Det här är den tuffaste sommaren någonsin på SUS, och vi har bara kommit halvvägs. Att 20 läkare fattas på akuten är alarmerande”, sa undersköterskan Anci Hansson, som tog initiativet till protesten.
I en debatt samma dag i SVT sa Gunilla Hult Backlund, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg, att vården just i Skåne är värst utsatt.
Den 8 juli fanns det inga lediga platser på intensivvårdsavdelningarna på sjukhusen i Stockholm, Göteborg eller Uppsala, rapporterade DN. De nyopererade ligger då kvar på operationsplatser och operationer måste skjutas upp.
Köp- och säljsystemen är en orsak till platsbristen: ”Capio S:t Görans sjukhus nekar att ge hjärtpatienter intensivvård efter operation – om de inte får betalt för det. Följden blir att hjärtsjuka patienter inte får operation i tid, och rentav avlider av det, enligt överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.” (DN den 8 juli)
Flashmoben i Lund uppmärksammade också de patienter som har dött i väntan på vård. I många regioner är bristen på barnmorskor och BB-platser akut.
Krisen i vården blir extrem under sommaren, men finns året om. Mellan 2001 och 2010 minskade antalet vårdplatser i Sverige med 14 procent.

Sverige ligger nu
i botten jämfört med andra industriländer. 2,7 vårdplatser per tusen invånare 2011 låg långt under genomsnittet för OE­CD:s 34 medlemsländer som var 4,8 vårdplatser. Bara Turkiet, Chile och Mexiko låg sämre till.
Och den svenska vårdslakten fortsatte 2012 – till 2,6 vårdplatser per tusen invånare. Under sommaren ökar bristen. På t ex Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är 700 av 2 000 vårdplatser stängda i sommar.

Privatiseringar och ”vårdval” har förvärrat krisen. Sverige har fått ett vårdsystem som jagar pengar från två håll – både nedskärningar och vinster.
Det leder till ständigt sämre arbetsmiljö. Enligt Vårdförbundet lämnar många nyutbildade vården redan efter två år. Förbundet kräver därför rätt bemanning, bättre arbetsmiljö och högre löner. “Det kommer att kosta pengar”, sammanfattade Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Vårdprotesterna måste fortsätta och trappas upp. Vårdanställda, patienter, anhöriga och andra engagerade har visat att det finns en vilja att agera. I våras demonstrerade flera tusen i sju städer på initiativ från Rädda Vården i Skåne. För Vårdförbundet och andra fack gäller att gå från ord till handling. Debatter i media måste leda till konkreta uppmaningar att protestera – som när barnmorskorna i Stockholm pressade landstingsrådet Filippa Reinfeldt och BB-personalen i Malmö höll protest utanför sjukhuset.
Det behövs samordning och ökat tryck. Ett första steg är att delta i Folkkampanjen gemensam välfärds demonstrationer landet runt den 21 september. Den följs av nya aktionsdagar som kan kombineras med till att börja med kortare proteststrejker.
Vårdnedskärningar drivs igenom av både högeralliansen, som styr i bl a Skåne och Stockholm, och av Socialdemokraterna, som har makten i Västra Götaland och Västerbotten m fl län. Det visar att det behövs ett nytt arbetarparti med en demokratisk socialistisk politik som tar strid mot nedskärningar och privatiseringar.

Rättvisepartiet Socialisterna står för:
  • Massiv upprustning av vården – behoven ska styra. Fler anställda på bättre villkor. Kraftigt höjda vårdlöner. Bryt trenden – öka antalet vårdplatser. Låt bankvinster och de rika betala.
  • Riv upp privatiseringarna och köp- & säljsystemen. Kasta ut riskkapitalisterna. Bra vård i offentlig regi.
  • Demonstrera för gemensam välfärd den 21 september. Fortsatt massiv kampanj mot högerpolitiken.
  • Facken måste ta strid. Mobilisera medlemmar och gräsrötter till aktionsdagar för vården.