I de senaste siffrorna finns inga direkta tecken på att konjunkturer i Norrbotten mattas av.
Antalet nyanmälda jobb till arbetsförmedlingen ökar, antal arbetslösa minskar, båda bland öppet arbetslösa och de i åtgärd. Även långtidsarbetslösheten faller. Enligt Arbetsförmedlingen kommer efterfrågan på arbetskraft i Norrbotten, vid sidan av Stockholms- och Göteborgsregionerna, att vara den starkaste i landet under det närmaste året.
Under ett antal år har konjunkturen hållits uppe av framförallt stora investeringar i gruvnäringen. Investeringar på tiotals miljarder kronor har gjorts i Sveriges tre överlägset största gruvor: LKAB-gruvorna i Kiruna och Malmberget samt Bolidens Aitikgruva utanför Gällivare. Vid kusten och framförallt i Luleå har konjunkturen stärkts ytterligare av en sent utvecklad fastighetsbubbla som kunnat spä på konsumtionen och investeringarna i detaljhandeln.
Till det kommer Facebooks bygge av upp till tre gigantiska serverhallar i Luleå, något som i sig själv har påverkat byggkonjunkturen.
Än så länge finns det inget tecken på att investeringarna håller på att mattas av. Enligt myndigheten Bergstaten planerar gruvbolagen att öppna åtta nya eller nygamla gruvor i Norrbotten.
Av 200 prospekteringstillstånd i Sverige är mer än en fjärdedel i Norrbotten. Nu växer en miljörörelse fram mot att staten tillåter prospektering för nya gruvor även i de mest känsliga naturmiljöerna.
– Det har varit en stark prisökning på dom flesta malmer under de senaste tio åren. Priset på järnmalm och guld har femdubblats sedan år 2000, priset på koppar har fyradubblats och priset på zink har tredubblats. Det är därför gruvbolagen nu ser det som ekonomiskt lönsamt att öppna nya gruvor, säger gruvingenjör Gunnar Nilsson vid Bergstaten (Nordkalottrådet den 10 april 2011).
Bland ”experter” och politiker hävdas att investeringarna kommer att fortsätta att ligga på en hög nivå.
Organisationen Företagarna i Norrbotten har i samarbete med sin norska och finska motsvarighet kartlagt 1 478 ”definitiva” investeringar i norra Sverige, Norge och Finland och landat på en summa av 1 200 miljarder kronor, som de hävdar kan stiga till 4 000 miljarder de närmaste tio åren. Det handlar främst om gruvor, olja, gas och infrastruktur.
Helt klart finns stora outnyttjade naturresurser i norra Sverige men kapitalistismens kris kan fort sätta stopp för den Klondike-stämning som råder idag.
Bakgrunden till ökad efterfrågan på malm och de höjda priserna är enorma investeringar till följd av en global kreditexpansion, framförallt i Kina. Till exempel är Kinas stålproduktion större än de tio efterföljande nationernas.
Av denna stålproduktion beräknas 40 procent ha gått till produktion av bostäder – till en bostadsbubbla som nu har spruckit. I november 2011 föll bostadspriserna med 35 procent i Peking. Det uppskattas att 22 månaders bostadsproduktion nu står osålda.
Även om den kinesiska ekonomin bara ”mjuklandar” kommer det att få stora effekter både på efterfrågan på malm och priset. Med fallande priser blir nya gruvprojekt fort också olönsamma.
En annan faktor som snabbt kan omöjliggöra nya projekt är finansiering. Northland resources gruva i Kaunisvaara finansierar till stor del med externa medel via banker världen över. Deras ”betalning” består i Northlands fall av att de får köpa 60 procent av malmen för att sedan sälja vidare. Både fallande råvarupriser och nya omgångar i bankkrisen kan välta ikull till och med redan startade projekt.
Att bostadsprisökningen stannat upp har precis som i resten av landet lett till att konsumtionen dämpats.
Även om det kan dröja ytterligare ett tag innan effekterna syns i Norrbotten kommer krisen att slå även här, kanske med ännu större kraft eftersom ekonomin är så beroende av ett fåtal branscher, som drabbas extra hårt när investeringarna faller.
Jonas Brännberg