Folk är oroliga för framtiden. Alla vet att i Italien är återuppbyggnad något som pågår i all evighet.Fram till för några år sedan levde i Belice, som drabbades av en jordbävning 1968, 400 personer fortfarande i skjul efter en ofullständig återuppbyggnad. Samma sak gäller för Irpina (som drabbades av en jordbävning 1980) och för Umbria (1997).
I Abruzzo gick regeringen nyligen med på byggföretagens krav på att ytterligare skjuta upp en lagstiftning om jordbävningsskyddande åtgärder fram till den 30 juni 2010. Man har inställt betalningskraven för el- och gasräkningar i det drabbade området som kompensation… men bara i två månader.
En del lokala organisationer har redan börjat uppmuntra kollektiva diskussioner och organisering. Samtidigt har de understrukit nödvändig- heten av lokal kontroll över återuppbyggnaden, med ett uttryckligt förbud för företag som tidigare har struntat i byggnormer.
Ett vänsterparti borde återspegla dessa initiativ, utveckla dem och försöka bygga en politisk kampanj som kräver ansvar av dem som bär skulden till katastrofen. De som nu riskerar att få betala det högsta priset för katastrofen är arbetare och småföretagare i den kommersiella och hantverkssektorn.
Alla betalningskrav borde frysas (på räkningar, låneavbetalningar, skatter, avgifter) och alla som har mist sitt hem eller sitt jobb borde garanteras en inkomst fram till dess att normaliteten återupprättats. Återuppbyggnaden borde omedelbart påbörjas un- der kontroll av organisationer som valts demokratiskt av dem som drabbats av jordbävningen för att undvika kristidsprofitörverksamhet.
Alla byggprojekt borde underkastas kontroll enligt lag innan byggnadstillstånd ges och alla som önskar star- ta en byggfirma borde vara tvungna att uppfylla specifika krav.
Samtidigt behöver mer allmänna åtgärder vidtas i syfte att undvika att ännu ett Abruzzo inträffar i framtiden.
Stora byggföretag som Impreglio borde förstatligas med syftet att skapa ett stort statligt byggföretag med demokratisk kontroll över vad som byggs och hur det byggs.
Reparations- och renoveringsföretag som privatiserats borde återtas under lokal myndighetskontroll och byggföretag som har negligerat byggnormer borde tvingas betala kompensation och underställas ett system med en ny offentlig byggsektor.
Kontraktsutläggning på underleverantörer, som möjliggör infiltration i den offentliga byggsektorn genom små maffiakontrollerade företag, måste stoppas.
Svartjobben, vilket inom byggsektorn svarar för upp till 40 procent av det totala arbetet, borde avskaffas.
Arbetare som är berövade sina grundläggande rättigheter har inte den ställning som behövs för att kunna fördöma oegentligheter inom de företag de jobbar åt.
En särskild plan borde lanseras för att kontrollera och rusta upp landets byggnader, med början inom den offentliga sektorn.
I L’Aquila var det inte bara sjukhuset och studenternas samlingssalar som kollapsade, utan också domstolsbyggnaden, prefekturen (i vilket civilförsvarsskyddet skulle ha samord- nats), kommunfullmäktigebyggnaden och landregistreringskontoret (där alla viktiga data som är nödvändiga för att övervaka situationen och för återuppbyggnaden var lagrade).
Till detta kommer att omkring 800 skolor i Italien inte uppfyller säkerhetskraven, vilket tragiskt nog demonstrerades för ett par månader sedan då taket på en högskola kollapsade i en stad nära Turin och dödade en elev.
Marco Veruggio
