Hushållens skulder fortsätter att öka. Under de senaste 20 åren har skulderna fördubblats i absoluta tal.
I stort sett hela låneskulden (90 procent) är en följd av köp av hus eller bostadsrätt. Den ökade skuldsättningen har i sin tur gett möjlighet till växande konsumtion på kredit.
I dagsläget ligger hushållens skulder på nästan 175 procent av den disponibla inkomsten (skuldkvoten). Det är en rekordhög siffra. För 20 år sedan låg samma siffra på 100 procent.
Men detta är snittsiffror. I själva verket har hushållen, som tagit lån för att köpa hus eller bostadsrätt, skulder som överstiger den disponibla inkomsten med flera hundra procent. Enligt Riksbanken har mer än 590 000 hushåll, en skuldkvot som överstiger 300 procent, vilket motsvarar 40 procent av alla hushåll med bolån. Bland nya bolånetagare är motsvarande andel nästan 60 procent.
Mer än var tionde ny bolånetagare har en skuldkvot på hela 600 procent eller högre. ”När bolåneräntorna stiger till mer normala nivåer som 6 procent skulle räntebetalningarna [för dessa hushåll] öka till ungefär 25 procent av den disponibla inkomsten. För ett hushåll med en disponibel inkomst på till exempel 30 000 kr i månaden skulle det innebära att räntekostnaderna efter ränteavdrag ökar från 2 500 kr till 7 500 kr per månad”, skriver Riksbanken i en färsk rapport.
Bakom den växande skuldsättningen finns ständigt stigande bopriser, sjunkande realräntor jämte frikostiga ränteavdrag och slopande av fastighetsskatten samt längre amorteringstider och bankernas vinstjakt. Alla försök som hittills har gjorts för att dämpa skuldökningen och få luften att pysa ut ur den nuvarande bostadsbubblan har varit ett misslyckande.
Riksbanken fick exempelvis till sist ge upp sin högräntepolitik och menar numera att det är upp till regeringen att vidta åtgärder som exempelvis att ändra ränteavdraget, införa ett amorterings- och skuldkvotskrav samt inte minst se till att det byggs fler bostäder.
Men internationella erfarenheter visar att det är mycket svårt eller nästan omöjligt att ”stegvist och på ordnat sätt” punktera en bubbla av den svenska låne- och bostadsbubblans storlek. Och även om regeringen skulle vilja vidta åtgärder räds man följderna av att försöka dämpa kreditexpansionen.
Naturligtvis kan inte bostadspriser och skulder fortsätta att öka snabbare än inkomsterna. Den tilltagande bostadsbristen sätter dock en väldig press uppåt på priserna. Prisuppgången har det senaste året dessutom ökat till 16 procent i årstakt.
Medan politikerna och Riksbanken pratar blir bostadsbubblan bara större och därmed ökar risken för en krasch när räntorna börjar stiga igen och bopriserna vänder nedåt.
”Finansiella kriser har nämligen ofta föregåtts av en snabb tillväxt i krediter och bostadspriser och en hög skuldsättning riskerar att förstärka de negativa effekterna som en kris för med sig”, skriver Riksbanken i en kommentar och varnar för en hastigt minskad konsumtion när hushållen får betala dyrt för den finansiella bubbla som banker och regeringar har skapat. ■
