EU:s arbetstidslag började gälla från den 1 januari i år (se faktaruta). Lagen berör framförallt dem som jobbar i verksamheter där det behövs personal dygnet runt. I kommuner och landsting handlar det om 500 000 anställda.Även om lagen är menad att skydda de anställda genom att t ex lagstifta om hur lång dygnsvilan ska vara, så har effekterna i vissa fall blivit tätare helgtjänstgöring och fler arbetspass, d v s försämringar. Detta eftersom arbetsgivarna inte har velat anställa fler.
Länstidningen i Östersund (den 17 januari) berättar om upprörda sjuksköterskor och undersköterskor på en närvårdsavdelning i Strömsund.
– Det är inte alls bra det här, vi har haft ett bra schema och nu får vi en klar försämring. Den flexibilitet som vi haft är borta, säger Marita Lindman till Länstidningen.
En annan av de anställda, Annica Oscarsson, berättar om hur de nu ska jobba varannan helg istället för var tredje, och att luncherna blir kortare.
Tvingas jobba fler helger
Effekterna av lagen ser väldigt olika ut och det finns ännu ingen överblick. En annan avdelning som drabbats av tätare helgtjänstgöring är Geriatriken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Per-Olov Johansson, skötare, berättar för Offensiv att de nu tvingas jobba två helger av fem, istället för som tidigare, två helger av sex.
– Sedan urholkas ju idén med så kallade ”önskescheman” ytterligare. Möjligheten att själv styra och förlägga sin arbetstid blir ännu sämre, menar Per-Olov.
Det stora problemet med den nya arbetstidslagen är att arbetsgivarna inte har velat anställa fler.
Offensiv har pratat med Annica Jansson, ombudsman på Arbetsrätt och Kollektivavtal på Kommunals förbundskontor. Det finns exempel på kommuner som nyanställt. Men generellt sett har man inte gjort det, menar hon.
Avvikelser kan göras från lagen om det inte går att lösa arbetstiderna schemamässigt, eller om medlemmarna riskerar att få arbeta fler helger än tidigare. Kommunals linje är att detta ska regleras i lokala avtal, utifrån de lokala förutsättningarna.
”Problemområden”
Ett antal sådana avtal har också tecknats, enligt Annica Jansson. Hon ser främst två ”problemområden” där avvikelser från lagen kan bli nödvändiga:Dels frågan om helgtjänstgöring, dels de kommunalare som ligger i beredskap och måste rycka ut under sin dygnsvila för att laga rör eller skotta snö. Generellt sett verkar det dock fungera någorlunda på de flesta håll, enligt henne.
Att detta delvis beror på stora insatser från personalen själva bekräftas av Gerd Högström, ordförande för sektion 5, Kommunal i Gävle.
– De är jätteduktiga, våra medlemmar ute på arbetsplatserna, som får ihop schemana, säger hon till Gefle Dagblad den 5 januari.
Frågan är bara om det är kommunalarna som ska lösa den knepiga schemaläggningen för till exempel jour och beredskap, och dessutom göra det utan lönetillägg?
Några nyanställningar har det inte blivit i Gävleborgs landsting, enligt Gefle Dagblad, och vissa har därför tvingats börja jobba varannan helg istället för var tredje.
Hur många som drabbats av kraftiga försämringar, till exempel i form av ökad helgtjänstgöring, kan ingen svara på idag.
Men att det är de anställda som får betala priset för arbetsgivarnas ovilja att anställa fler står helt klart.
Ett steg tillbaka
Att jobba varannan helg är ett stort steg tillbaka, och att Kommunal och Vårdförbundet centralt accepterar detta utan att ta strid är en skandal.Läkarförbundet har under en längre tid stridit med arbetsgivarna när det gäller schemaläggningen för läkarna, bl a frågan om hur dygnsvilan ska räknas när man måste gå ut och jobba när man har beredskap.
Enligt LO-tidningen överväger Läkarförbundet nu att driva frågan rättsligt, eftersom arbetsgivarna är ovilliga att teckna lokala avtal kring hur frågorna ska lösas.
På närvårdsavdelningen i Strömsund fruktar de anställda att sjukfrånvaron kommer att öka och att fler kommer att söka sig till andra jobb när schemat försämras.
– Vi skulle behöva förstärkning, då tror jag den här tidslagen fungerar, är den slutsats Annica Oscarsson drar, enligt Länstidningen.
Det är bara att instämma.
Ingrid Eriksson
FAKTA: Arbetstid
• Veckoarbetstid:Den genomsnittliga veckoarbetstiden får inte vara mer än 48 timmar under en fyramånadersperiod. Även övertid och jourtid ingår, dock ej beredskap och färdtid.
• Dygnsvila:
Dygnsvilan ska vara 11 sammanhängande timmar under en 24-timmarsperiod. Om vilan bryts ska kompensation ske direkt efteråt med motsvarande tid i ledighet.
• Nattarbete:
Under en 24-timmarsperiod får arbetstiden vara max 8 timmar i genomsnitt under en period på högst fyra månader. Om riskfyllt eller speciellt fysiskt eller psykiskt tungt arbete: max 8 timmar per 24-timmarsperiod.
