Efter att först en majoritet i Frankrike och senare en än större majoritet i Nederländerna sagt nej 2005 krossades EU:s dröm om en gemensam konstitution eller grundlag. Att det blev ett så klart nej i två av EU:s grundarländer skapade en omedelbar kris inom EU. Makteliten var paralyserad och beslöt att ta en ”tankepaus” under minst ett år framåt. Nu har dock EU-topparna tänkt färdigt och gör ett nytt försök att skriva ihop något slags fördrag. Mycket av den gamla konstitutionens skrivningar finns kvar men i rädsla för nya folkomröstningar som svarar nej har EU-etablissemanget valt att inte kalla det nya förslaget för konstitution, det presenteras i stället i förkortad form som ett tillägg till tidigare fördrag.
Det nya förslaget har utarbetats i hemlighet under omfattande köpslående mellan ländernas regeringar i hopp om att nå enighet vid EU:s toppmöte 21-22 juni.
Toppmötet kan sluta i en kompromiss som ger klartecken för fortsatta förhandlingar, men det kan också sluta i total oenighet och fortsatt paralysering. Det lutar åt det förstnämnda, allt annat vore ännu ett politiskt misslyckande tillika en smärtsam prestigeförlust. ”Ett luddigt förhandlingsmandat kan bli den nödutgång som räddar veckans toppmöte, men det kan visa sig betydligt lättare att sparka igång en förhandling om ett nytt EU-fördrag än att slutföra den”, kommenterade Rolf Gustavsson i Svenska Dagbladet 17 juni. Och han har onekligen en poäng.
Oavsett vad som sägs och beslutas på toppmötet är vägen mot ett nytt eventuellt EU-fördrag kantad av interna strider och kriser. De motsättningar som föregått toppmötet är en stormsvala. Den gångna helgens möte mellan EU:s inrikes- och europaministrar gjorde inga framsteg vad gäller det nya fördraget. Ministrarna åkte hem utan resultat.
Två dagar innan toppmötet 21-22 juni hade Polen ännu inte beslutat om vem som skulle delta. Polens regering vill avskaffa den så kallade dubbla majoriteten som gynnar befolkningsrika länder och då främst Tyskland. Den avgående brittiska premiärministern å sin sida ställer fyra ”ovillkorliga” krav för att acceptera ett nytt fördrag och Nederländernas regering vill ha garantier om att det nationella parlamentet ska ha rätt att stoppa förslag från EU-kommissionen o s v.
Den svenska högerregeringen, uppbackade av socialdemokraterna, stödjer däremot utan förbehåll det nya fördraget. Högeralliansen och socialdemokraterna förenas också av att man vill att frågan ska avgöras så snabbt och så tyst som möjligt. Precis som var fallet i fråga om EU:s konstitution då man unisont sa nej till en folkomröstning.
Enligt en nyligen gjord opinionsundersökning vill en överväldigande majoritet i fem stora EU-länder (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland) folkomrösta om det nya EU-fördraget. En tidigare undersökning (maj) i Nederländerna gav samma resultat. Men knappast någon regering vågar möta väljarna i en folkomröstning. Det talar i sin tur för fortsatta förhandlingar bakom stängda dörrar, samtidigt som nya försök görs för att samordna EU:s nyliberala politik och nå enighet om den fortsatta utvidgningen.
Under detta år har EU tagit nya steg mot avregleringar inom post- och teleområdet. Snart är dessutom målet nått om en gemensam inre marknad inom el- och gasområdet. Vidare fortsätter EU:s militarisering och mer interventionistiska politik i exempelvis Afrika.
EU-ländernas regeringar förenas i sin strävan att pressa ned arbetarnas löner och villkor. Ett nytt fördrag är en del i denna strävan.
Därför nej till det nya fördraget. Skrota kapitalets EU – för ett socialistiskt och demokratiskt Europa.
