Situationen på många av landets sjukhus är nästintill ohållbar, med personalbrist, platsbrist och långa väntetider. Ändå väntar nu stora nedskärningar i de flesta av Sveriges landsting.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har landstingens ekonomi försämrats med 4 miljarder kronor i år jämfört med förra året. Stora nedskärningar genomförs eller planeras i flera landsting och regioner runt om i Sverige.
Det kommer att leda till att tusentals tjänster och vårdplatser försvinner. Men vårdbehoven kommer inte att minska, utan istället blir det längre väntetider för patienterna och en enorm ökning av arbetsbördan för vårdpersonalen, som redan idag går på knäna på många sjukhus.
I Dalarna ska landstinget skära bort 700 miljoner kronor de kommande åren. 600 vårdtjänster ska bort fram till år 2019 i ett landsting med under 300 000 invånare. Det är en stor andel, och hela sju procent av landstingets vårdtjänster.
En del av sjukhusens nuvarande ansvarsområden flyttas till vårdcentralerna vilket leder till ökad belastning för vårdcentralerna och längre väntetider där. Det ska även sparas in på tandvården: två miljoner kronor i år och fyra miljoner nästa år. Samtidigt planeras en höjning av patientavgifterna.
Värmlands landstings prognos för 2015 är ett underskott på 137 miljoner kronor, och ska nu spara in 380 miljoner kronor fram till årsskiftet 2016-2017. Bland annat kommer landstinget att ta bort 300 heltidstjänster från landstingets tre sjukhus och 30 vårdcentraler. ”Lösningen” blir att inte tillsätta tjänster när anställda går i pension.
I Jämtland ska 100 tjänster tas bort, där landstinget räknar med ett underskott på 265 miljoner kronor. Södermanland går back med 125 miljoner kronor, i Kronoberg går landstingets sjukvård back med 123 miljoner och Skåne läns landsting går back med hela 743 miljoner kronor.
Dessa är bara exempel som visar att ett tillskott på en miljard kronor till alla Sveriges landsting inte är i närheten av tillräckligt.
Nedskärningarna inom vården är rent farliga och leder till sämre patientsäkerhet med långa väntetider för vårdtagare och i värsta fall allvarliga skador och dödsfall. De anställda inom vården får en tyngre arbetsbörda, vilket innebär mer stress, fysiskt och psykiskt slitage som leder till ett ökat antal sjukskrivningar som också kostar pengar för landstingen.
Nedskärningar är aldrig en lösning, utan kommer snarare att förvärra situationen för alla.
Situationen idag är redan ohållbar, och istället för nedskärningar behöver vården en enorm upprustning med fler vårdplatser, kortare väntetider, fler anställda och kortare arbetsdagar med bibehållen eller högre lön.
Det är behoven som måste styra, och finansieringen måste rättas därefter. Pengarna finns. Det som behöver göras är att ta tillbaka dem från riskkapitalbolagens och bankernas vinster och tillbaka in i välfärden där de hör hemma. ■
