För sju år sedan tvingades Mohammad Moulayari fly från Iran sedan han deltagit i de ursinniga demonstrationerna mot ayatollah Khamenei och president Khatami som rasade på gatorna i Teheran sommaren 2003. Regimens gardister sökte efter honom och bekanta försvann, fängslades eller dödades. Samma sommar kom han till flyktingförläggningen i Ånge. Ett och ett halvt år senare tvingades även hans flickvän Faranak att fly landet sedan hon utsatts för statens repression. Hon blev bortförd och torterad med slag och elchocker för att tvinga fram information om Mohammad, men också för att hon själv fört fram kritik mot regimen.
Efter sju års fruktlös kamp för att få uppehållstillstånd har familjen nu fått ett negativt beslut som de inte får överklaga till Överdomstolen.
Mohammad och Farnak bor nu i Härnösand och har fått två små pojkar, Iman snart 4 år och Ashkan 2 år. Både föräldrar och barn mår mycket dåligt av den otrygghet som migrationsverkets avslag torterar dem med. Å andra sidan har familjen fått mycket stöd och solidaritetsbevis. Mohammad visar på stöduttalanden från bar- nens förskola samt intyg och vädjanden om vikten av uppehållstillstånd från hälsovården och kommunens barn- och familjomsorg.
Mohammad och Faranak tillhör även folkgruppen azerer som migrationsverket säger diskrimineras i Iran.
– Jag förstår inte hur migrationsverket tänker när de med egna ögon kan se vad som händer i Iran just nu. I Oslo hoppade nyligen en iransk diplomat av på grund av behandlingen av demonstranterna i hemlandet. Hur kan de då utvisa oss som demonstrerat mot regimen? säger Mohammad, som fortsätter att kämpa för sin rätt till asyl i Sverige.
RS och Offensiv kräver att familjen får stanna.
Stefan Lundqvist