foto: Adolfo Lujan / Flickr CC
Europas ungdomsarbetslöshet är numera på 22 procent i genomsnitt. Värst är det i Grekland och Spanien, där 52 respektive 40 procent av ungdomar under 25 år är arbetslösa.
Inför valåret 2014 försöker nu EU-eliten med dess politiker muntra upp tillvaron med överoptimistiska tillväxtprognoser. Men enligt Internationella arbetsorganisationens (ILO) globala jobbrapport i veckan håller den globala finanskrisen arbetsmarknaderna i ett strupgrepp.
Värst är det med den globala ungdomsarbetslösheten, som nu uppgår till 13 procent av alla ungdomar under 25 år. Mest utför har det gått i Europa där ungdomsarbetslösheten nu har gått upp till 22 procent i genomsnitt.
Det är ett drama av epidemiska proportioner, säger ILO-chefen Guy Ryder när han konstaterar att ungdomsarbetslösheten i Grekland är 52 procent och 40 procent i Spanien och Italien. Desto värre är det att arbetslösa ungdomar inte längre är i arbetsmarknadsåtgärder eller har givit upp att söka jobb. I Spanien är nu 25 procent av alla ungdomar mellan 15-29 år helt utanför arbetsmarknaden och utbildningsväsendet och i Italien är samma siffra 24 procent.
Enligt FN-organet ILO kan tillväxten inte komma igång på grund av brist på efterfrågan, vilket är ett underkännande av Trojkans (EU-kommissionen, ECB och IMF) åtstramningspaket formulerade i s k Memorandum till tjänstvilliga politiker för att få ordning på statsbudgetar och rekapitalisera det europeiska banksytemet.
Trots åtstramningsåtgärderna förklarade IMF-chefen Christine Lagarde nyligen att ”en osäkerhetszon för Europa finner man i bankernas hälsotillstånd”. Den finansiella skuld-krisen, sa hon, har blivit till en hård prövning för den europeiska banksektorn, vilket har nödvändiggjort omfattande återkapitaliseringsprogram i Irland, Grekland, Cypern och Spanien.
För Lagarde finns ingen annan utväg för europeiska regeringar oavsett kulör än att fortsätta förse det europeiska banksystemet med miljoner på miljoner av euro.
Med en stor portion cynism tycks Lagarde se en liten förbättring i världens ekonomiska utsikter på arbetsmarknaden i sänkta arbetsmarknadskostnader i form av sänkta löner, flexiblare anställningsförhållanden och en uppluckring av socialförsäkringssystem, men ”det återstår ännu mycket att göra”, säger hon.
Lagardes talesperson för Grekland, William Murray, säger att ”osäkerheten är ännu betydande i Grekland” och att ”ett stort antal utmaningar” återstår. Trojkan klagar över att de s k reformerna inte genomförs tillräckligt snabbt, nu när Grekland är EU:s ordförandeland. Murray kräver omedelbara åtgärder, d v s ytterligare brutala nedskärningar i pensionerna, avskedandet av tiotusental tjänstemän, detta i en situation när arbetslösheten nått astronomiska höjder.
När Christine Lagarde var fransk finansminister rankade Financial Times henne 2009 som eurozonens bästa finansminister. År 2011 utsåg Financial Times Anders Borg till eurozonens bäste finansminister.
I Svenska Dagbladet 21 januari uttrycker Anders Borg sin beundran för henne. ”Hon har varit en duktig finansminister i Frankrike och en duktig IMF-chef, hon har en oerhörd förmåga att bidra till att vi hittar gemensamma lösningar även i svåra tider”. Duktig för vem, kan man fråga?
