foto: Tomisti, CC BY-SA 3.0
Ingen ljusning i Finland, som nu är inne i en ekonomisk depression.
Finlands ekonomi är i en depression. Den bedömningen gör storbanken Nordea i sin färskaste prognos Ekonomiska utsikter Norden, juni 2014.
Den finska kapitalismen krymper i år för tredje året i rad och under valåret 2015 kommer ekonomin fortfarande att vara fem procent mindre än 2007.
Även den kände ekonomen Paul Krugman menade i början av året att ”Finlands ekonomi liknar depression”.
”En av huvudorsakerna är inbromsningen i den ryska ekonomin [Ryssland är Finlands tredje största handelspartner] och dess kraftiga påverkan på exporten och gränshandeln. Det finns ingen officiell definition av depression, men alla dess beståndsdelar börjar nu finnas på plats i Finland”, skriver Nordeaekonomerna.
Allt sedan Karl Marx och Frie-drich Engels dagar har socialister definierat en ekonomisk depression som en utdragen stagnationskris – en nedgångsperiod för kapitalismen.
Den finländska kapitalismen är sedan 2008 fast i en stagnationskris som kan beskrivas som en ekonomisk depression. BNP rasade med över 8 procent 2009, det största fallet sedan 1938. Sedan följde en svag ekonomisk återhämtning följt av en ny nedgång 2012.
Till skillnad från krisen under 1990-talet – då BNP sjönk med sammanlagt 10 procent 1990-92 och arbetslösheten steg till över 20 procent – utvecklas dagens kris mot bakgrund mot en global kris för kapitalismen.
Den finländska kapitalismens återvändsgränd uttrycks framför allt i en drastiskt minskad export. Efter krisen 1990-92 var exporten den verkliga tillväxtmotorn, men efter 2008 har den motorn helt stannat av. Exporten är fortfarande cirka en femtedel lägre än före krisen (exporten i förhållande till BNP är åtta procentenheter lägre än 2008) och industriinvesteringarna, som har varit fallande i flera år, minskar med ytterligare fyra procent i år. Den finländska kapitalismen ”slår igen fabriker i exportindustrin, ekonomins ryggrad, i en betydligt snabbare takt än man investerar i nya fabriker, vilket starkt undergräver möjligheten till tillväxt”, skrev bloomberg.com i mars.
Den redan höga arbetslösheten fortsätter att öka. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning (Finlands SCB) uppgick antalet arbetslösa i april 2014 till 241 000, eller 9,0 procent, mot 8,8 procent i april året innan.
Den sittande högerkoalitionens åtstramningar har förvärrat krisen och bakom regeringens tal om åtgärder för att ”öka exporten” döljer sig nya attacker mot arbetarnas löner och välfärd.
De urusla treåriga avtal som facktopparna slutit är en direkt gåva till bolagen som kraftigt sänker löntagarnas reallöner under de kommande åren.
Avtalet ger i år knappt några euro mer, samtidigt som inflationen, depressionen till trots, är den näst högsta i EU och matpriserna i Finland har stigit dubbelt så mycket som EU-länderna i snitt.
Facktopparnas ensidiga sociala kontrakt med regering och kapitalister måste brytas och ersättas av en mobilisering av fackens medlemmar mot högerpolitiken.
Oavsett vem och vilka som bildar regering efter nästa val hotar en drastisk skärpning av åtstramningspolitiken, vilket bara understryker behovet av kamp och arbetarpolitik.
Arbetare och ungdomar behöver en egen politisk röst – ett nytt kämpande socialistiskt arbetarparti.
Sosialistinen Vaihtoehto (CWI:s sympatisörer i Finland) stödjer alla initiativ som kan bidra till bygget av såväl en bred motståndsrörelse mot högerpolitiken som en ny socialistisk vänster.
Kapitalismen måste avskaffas och ersättas av ett system där jakten på vinster ersätts av ett system där resurserna fördelas efter behov, enligt en demokratiskt beslutad plan.
I praktiken innebär denna demokratiska, socialistiska politik krav på förstatligande av banker och storföretag under demokratisk kontroll och styre underifrån av arbetare, fackföreningar, folkvalda och konsumenter. ■
