Den av Samlingspartiet (Moderaterna) ledda så kallade sexpacksregeringens budgetförslag som lades fram i slutet av mars innebär ett nytt dråpslag mot den finska arbetarklassen.Förra årets regeringsförklarings nedskärningar fördubblas till totalt 5,2 miljarder euro (45,7 miljarder kronor), samtidigt som regeringen och arbetsgivarna har utövat utpressning mot facken och fått igenom försämringar i pensionerna. Att Vänsterförbundet (VF) skandalöst nog fortsätter att delta i regeringens attacker gör frågan om hur motståndet och ett nytt arbetarparti kan byggas brännande.
Offensiv har intervjuat Juha Tapio, kommunfullmäktigeledamot i Uleåborg (Oulu) om den nya budgeten. Han är invald i kommunfullmäktige på Vänsterförbundets lista, men har hoppat av i protest mot deras högersväng.
Vad tycker du om budgeten?
– Den minskar pengarna till alla viktiga saker: Skolan, social- och hälsovård. Höjning av skatten har inte skett på ett riktigt sätt. Vanliga arbetare och fattiga får mer skatt, till exempel höjd moms. Största höjningen av skatteinkomsterna kommer från en höjning av matmomsen. Kommunalskatten kommer att höjas, när statsbidragen skärs ned med 240 miljoner euro [2,1 miljarder kronor]. Och kommunalskatten är inte progressiv, som den statliga. Dessutom kommer det att innebära nedskärningar. Kommunerna har redan idag stora problem med stora skulder.
Hur kan Vänsterförbundet gå med på denna budget?
– De säger: ”Nu får de rika betala”. De med över 100 000 euro [880 000 kronor] i årsinkomst ska betala ”solidaritetsskatt”. Men skatten är nästan ingenting i helheten och är inte ens permanent.
– Dessutom är det som Esko Sepponen, före detta EU-parlamentariker för VF och ekonomiforskare, sa: ”Solidaritetsskatten gäller inte för kapitalinkomster, som aktieutdelning, obligationer etc.” Den nya skatten motsvarar knappt förmögenhetsskatten som avskaffades av den förra regeringen. De försvarar sig också med ”nedskärningar av militären”, men medan försvaret monteras ned när regementen läggs ned, rustar man upp för offensiva krig genom att exempelvis köpa nya missiler från USA.
Vad innebär uppgörelsen om pensionerna?
– Regeringen har hela tiden pratat om att pensionsåldern ska höjas. Nu har FFC (finska LO), tjänstemannafacket FTFC och akademikerfacket Akava gått med på höjd pensionsålder, till exempel genom att åldern för deltidspension och den så kallade pensionsslussen (där äldre arbetare får fler a-kassedagar) höjs. Dessutom försämras a-kassan för dem som har varit anställda kortare tid än tre år, framförallt unga, med 100 dagar. Utöver det så minskas a-kassedagarna med ytterligare 100 dagar för arbetslösa som väljer att avstå från att delta i ”aktivitet”, till exempel en ”kurs” eller praktikplats utan lön.
Finns det någon opposition i VF mot budgeten?
– Ja, mycket. Det finns några som accepterar allt regeringen gör, men oppositionen blir större och större. Många vill att man ska lämna regeringen. Markus Mustajärvi till exempel (VF-riksdagsledamot som har uteslutits ur riksdagsgruppen på grund av att han vägrat stödja sexpacksregeringen) kallar med rätta detta för högerpolitik.
Hur har vanligt folk tagit emot nedskärningarna?
– Borgerlig propaganda om att man måste skära ned är så stor och har hörts så länge att människor inte har förväntat sig något annat. Många mår dåligt och ser inget alternativ. Vänsterförbundet lär inte få bra resultat i kommunalvalet i oktober.
Kommer Sannfinländarna att kunna utnyttja missnöjet?
– De försöker göra det. I kommunerna, till exempel i Uleåborg, gör de nästan ingenting. De vill bara vara vänner med de styrande, framförallt de borgerliga. På riksnivå kan partiledaren Timo Soini utöva oppositionspolitik, även om han har väldigt lite att säga. En intressant fråga blir: Kommer folk att lita på Sannfinnländarna? I så fall är det för att inte finns något alternativ eller så kommer fler inte att rösta alls. Redan nu är det väldigt få som röstar i exempelvis kommunalval, cirka 50 procent. Fattiga och unga är de som framförallt inte röstar, de är besvikna på alla, avslutar Juha Tapio.
Jonas Brännberg
