”Flexicurity” – en ny högermodell

2006-07-28 14:06:29




Den danska arbetsmarknadsmodellen ”flexicurity” har lovordats av etablissemanget runt om i Europa. Inte minst av högeralliansen i Sverige. Men det är allt annat än guld och gröna skogar med flexicurity.

Svenska LO analyserar flexicurity och jämför den svenska och den danska arbetsmarknaden i rapporten ”Tryggare på andra sidan sundet?” (maj 2006). Flexicurity är en kombination av orden flexibility (flexibilitet) och security (säkerhet).
Modellen bygger på tre delar: Den första är en svag lagstiftning när det gäller anställningsskyddet, utan turordningsregler vid uppsägning. Den andra är en relativt hög arbetslöshetsersättning, främst för lågavlönade, och den tredje är arbetsmarknadspolitik.
I borgerliga media talas det om hur mycket bättre den danska flexibiliteten är jämfört med den svenska lagstiftningen, som anses trög och oförmögen att skapa jobb. Men faktum är att det i Danmark bara är en marginellt högre sysselsättning än i Sverige. Precis som i Sverige står en stor del av befolkningen utanför arbetsmarknaden. Enligt Enhetslistan, ett parti på vänsterkanten, rör det sig om 800 000 människor.
Den största skillnaden mellan länderna finns vad gäller sysselsättningsgrad bland ungdomar mellan 15-24 år: i Danmark 61,3 procent mot 42,8 procent i Sverige. En viktig förklaring till den högre sysselsättningen bland unga i Danmark är att fler ungdomar arbetar deltid parallellt med studierna och därmed räknas som sysselsatta.

Mer piska än morot

En annan bidragande orsak är att det 1996 genomfördes en ”reform” som innebär att unga under 25 år som går på a-kassa efter sex månaders arbetslöshet tvingas gå en 18 månaders utbildning med halverad a-kassa. Annars fråntas man a-kassan och får istället ett reducerat socialbidrag.
Utvärderingar av ungdomsinsatsen visar att många ungdomar valde att påbörja en vanlig utbildning eftersom den avskräckande effekten av arbetsmarknadsåtgärden var så stor. Detta har enligt LO-rapporten varit avgörande för att få ner ungdomsarbetslösheten. En tredje anledning är troligen att det saknas turordningsregler vid uppsägning, vilket ger företagen möjlighet att avskeda äldre anställda med högre lön till förmån för yngre (och billigare).
I Danmark är det en högre arbetslöshet i gruppen 55-64 år än i Sverige. Speciellt bland kvinnor 55-64 år är sysselsättningen låg – endast 54,2 procent i Danmark mot 67,4 procent i Sverige. Sysselsättningen bland invandrare är också betydligt lägre i Danmark än i Sverige.
Endast 50 procent av kvinnorna och 62 procent av männen med invandrarbakgrund har något jobb, vilket är lägre än i Sverige som också har en låg sysselsättningsgrad bland utlandsfödda.

Ej testad i kris

”Den låga arbetslösheten bland ungdomar beror inte på flexicurity. Snarare bör man lyfta fram högkonjunkturen. Vi vet inte hur dagens flexicurity fungerar i en lågkonjunktur”, säger Thomas Bredgaard, assisterande professor på Ålborgs universitets centrum för arbetsmarknadsforskning.
I år har den danska regeringen lagt fram en rad hårt kritiserade förslag som försämrar för arbetslösa. Bland annat vill man utöka ungdomsinsatsens villkor till att omfatta även 25- till 29-åringar, och sänka arbetslöshetsersättningen för äldre arbetslösa mellan 55-60 år. Detta har orsakat stora protester bland danska ungdomar och arbetare (se Danmark: Största protesten sedan 1985 ), eftersom det skulle innebära lägre a-kassa och stor risk att förlora jobbet.

Arbete åt alla

Sämre anställningsskydd är inte och kommer aldrig att vara en långvarig lösning för att få människor i arbete. De försämringar i villkoren för arbetslösa som nu föreslås är ett tecken på att den danska modellens dagar är räknade. För att uppnå full sysselsättning – arbete åt alla – i Danmark, Sverige och i övriga världen krävs en kamp för omfördelning av samhällets resurser genom att storföretag och banker överförs i samhällets ägo och ställs under demokratisk kontroll.

Davis Kaza