Offensiv har träffar Mikael Ljungkvist, Kristofer Lundberg och Louise Gårdeskog från nätverket.
Hur började det hela?
– Det var när politikerna hotade med att stänga Mixgården i Hammarkullen 2009 som Kristofer kontaktade mig efter ett protestmöte på fri- tidsgården, berättar Mikael Ljungkvist.
Ur kampanjen för att rädda Mixgården väcktes idén om behovet av organiserad kamp ute i Hammarkullen, för att försvara förorten mot angrepp i form av nedrustning av sko- lor, bibliotek och ungdomsverksamhet.
På hösten 2009 samlades 70 personer för att diskutera om hur man kunde bemöta de hotande nedskärningarna på sammanlagt 45 miljoner kronor i Lärjedalen, stadsdelen som Hammarkullen ligger i, i nordöstra Göteborg.
– Det var lärare, fritidsledare, ungdomar, aktiva på olika håll i Hammarkullen samt Lärarförbundet, säger Kristofer Lundberg, som också är medlem i Rättvisepartiet Socialisterna.
Det var på mötet på Emmaskolan som Louise kom med i bilden. De tre träffades kontinuerligt och fler och fler anslöt sig, framförallt efter flera stora demonstrationer och möten som organiserades.
– Mötena har under våren utvecklats och blivit regelbundna. Det brukar vara allt mellan tio och tjugofem personer närvarande. Folk som deltar är från olika verksamheter i Hammarkullen. Det har hittills visat sig att det finns underlag för ett kontinuerligt och stabilt nätverk, och det är väldigt roligt, berättar Louise.
Hammarkullen har en historia av kamp. Det är inte första gången som hammarkulleborna lyckas pressa poli-tikerna. Åren 2004-2005 var nätverket Hammarkullen Reser Motstånd (HARM) organisatör bakom ockupationerna av vårdcentralen. En kamp som resulterade i att nedskärningsbesluten sköts sex månader på framtiden och istället för att stänga vård- centralen flyttades den bara – men när kampen om vårdcentralen var över dog HARM ut.
– Men organiseringen är annorlunda nu. Idag är fler verksamheter hotade och vi måste arbeta på många fronter. Nätverket har enat föräldraföreningar och fått med engagerade boende samt folk från flyktingföreningar, kyrkor och kulturföreningarna, säger Kristofer.
– I vårt nätverk finns en grupp som arbetar med att skapa en mötesplats i Hammarkullen, ett långiktigt projekt där man vill skapa en samlingsplats för alla, i form av ett café eller liknande, säger Louise.
– Stadsdelsnämndens möte den 15 juni innebar en delseger för oss. Att Vänsterpartiet talade för krav som nätverket fört fram gällande till exempel biblioteket visar att vi har gjort ett politiskt avtryck, säger Kristofer.
– Naturligtvis så måste vi fortsätta att bevaka vad politikerna tänker göra. Kampen är långt ifrån över och vårt mål är inte att bara stoppa nedskärningarna utan att faktiskt rusta upp och förbättra.
– En av anledningarna till att vi kommit så här långt är att nätverket har sådan förankring. Vi har drivande personer som antingen är förankrade i olika verksamheter här i Hammarkullen, eller nyckelpersoner som har ett stort förtroende i Hammarkullen, säger Louise.
– Det här engagemanget tillför energi, och vi vill samtidigt att vårt arbete ska vara konstruktivt. Vi som har byggt nätverket kommer alltid att vägra att bli en del av makten och vi kommer inte att låta oss utnyttjas av den. Gräsrotskampen underifrån är det som kommer att skapa förändring, avslutar Mikael Ljungkvist från nätverket Hammarkullen mot nedskärningar – för en levande förort.
Stefan Berg