Harry Rantakyrö, ordförande för Gruvtolvan i Kiruna.
Nollavtal 2010, ingen ökning av lägstalönerna, mer flexibel arbetstid och möjligheter att teckna lokala krisavtal, så lyder arbetsgivarnas huvudkrav i avtalsrörelsen 2010. Arbetsgivarkraven är krigsförklaring mot facken. Det är hög tid att förbereda för avtalsstrid.
Inför den kommande avtalsrörelsen har Offensiv intervjuat Harry Rantakyrö, ordförande för Gruvtolvan i Kiruna.
Vad säger du om Metall avtalskrav?
– Vi är kritiska till att facken inom industrin återigen presenterat kraven inför avtalsrörelsen innan avtalsrådet fått säga sitt. Det gör det väldigt svårt att komma med några ändringsförslag och avtalsrådet blir ett spel för galleriet. Samordning är viktigt men saker och ting ska ha rätt gång.
Ni accepterade inget krisavtal i våras, varför inte?
– Löfven-avtalet drar alla över samma kam, det är problemet. Med facit i hand var det guds försyn att vi inte accepterade ett sådant avtal. Nu jobbar vi för fullt igen. Även om jag förstår de fack som legat risigt till och accepterat avtalet så kan man undra hur många jobb som verkligen räddats.
Vilka frågor är speciellt viktiga för er i avtalsrörelsen?
– En viktig fråga är underjordstillägget, nu när alla gruvarbetare har samma pensionslösning. Vi tycker att det behövs extra hänsyn för dem som jobbar under jord, med allt vad det innebär av risker och påfrestande arbetsmiljö. Även om alla jobb i gruvan är tunga på sitt sätt, så är det speciellt att jobba under jord.
Jonas Brännberg
